Kaktusväxternas systematik
| Underfamilj | Tribus | Släkten | Arter |
|---|---|---|---|
| Cactoideae | → | 103 | 1608 |
| Browningieae | 6 | 22 | |
| Cacteae | 25 | 490 | |
| Cereeae | 12 | 177 | |
| Hylocereeae | 6 | 82 | |
| Lymanbensonieae | 2 | 6 | |
| Notocacteae | 9 | 179 | |
| Pachycereeae | 18 | 225 | |
| Rhipsalideae | 4 | 67 | |
| Trichocereeae | 24 | 365 | |
| Maihuenioideae | → | 1 | 2 |
| Opuntioideae | → | 17 | 195 |
| Austrocylindropuntieae | 2 | 16 | |
| Cylindropuntieae | 5 | 56 | |
| Opuntieae | 7 | 99 | |
| Pterocacteae | 1 | 9 | |
| Tephrocacteae | 2 | 15 | |
| Pereskioideae | → | 1 | 4 |
| Leuenbergerioideae | → | 1 | 8 |
Systematiken hos familjen kaktusväxter är för närvarande uppdelad i 5 underfamiljer och 2 av dessa är sedan indelade i ytterligare 9 och 5 tribus. Underfamiljen Cactoideae innehåller flest tribus, släkten och arter, tribus Cacteae i sin tur har flest släkten och arter, och Mammillaria har flest arter av alla släkten.
Genom åren har ett stort antal botaniker hittat sitt system för att sortera upp alla släkten i olika grupper och även ibland slagit ihop släkten med varandra eller splittrat dem. Med undantag för Britton & Rose så har alla varit individer med sin syn på saken. Mängder med böcker och andra publikationer har givits ut genom åren och det finns ingen som kan säga att den ena är mer korrekt än den andra. Till följd av detta så har olika grupperingar i världen följt olika läror, vilket är raka motsatsen mot vad Carl von Linné ville med sin Species plantarum som var början på en global systematik.[1]
1984 inträffade det som skulle ha en stor betydelse gällande kaktusväxternas systematik. När International Organization for Succulent Plant Study (IOS) hade sin 18:e kongress i Frankfurt började man tala om problemet med det splittrade synsättet och beslutade att det skulle bildas en arbetsgrupp som bara behandlade familjen kaktusväxter. Arbetsgruppen samlades senare under samma år i Royal Botanic Gardens, Kew, men nu under namnet International Cactaceae Systematics Group.[2]
Gruppen med specialister har fortsatta möten nästan varje år och genom konsensus kommit fram till mängder av förändringar. Eftersom inte alla som är intresserade kan vara med på dessa möten så görs utskick med jämna mellanrum och en omröstning sker innan större förändringar genomförs.
Historik
Det finns många botaniker som har ägnat sig åt att försöka sortera upp arter och släkten i familjen kaktusväxter, men det är några av dem som haft en avgörande roll när det gäller den nuvarande röran eller ordningen i systematiken;
- Carl von Linné 1753[3]
- Antoine Laurent de Jussieu 1789[4]
- Augustin Pyrame de Candolle 1828[5]
- Joseph zu Salm-Reifferscheidt-Dyck 1850[6]
- Karl Moritz Schumann 1897-1898, 1903[7]
- Nathaniel Britton & Joseph Rose 1919-1923[8]
- Alwin Berger 1929[9]
- Franz Buxbaum 1950-1960[10]
- Curt Backeberg 1958-1962[11]
- Edward F. Anderson 2001
- David Hunt 2006[12]
Cactus L. 1753
Carl von Linné gav ut många böcker under ett flertal år, böcker som ligger till grund för dagens systematik gällande både växter och djur. För växterna är Species Plantarum, som gavs ut 1753, den viktigaste då den blev ett utgångsläge för en modern binomial nomenklatur. Redan i en tidigare bok, Hortus Cliffortianus[13], som gavs ut 1737 så hade han fått med 16 arter av kaktusar som han placerade i två släkten, Cactus och Pereskia. Det märkliga är att även Linné hann ändra sig innan Species Plantarum gavs ut femton år senare och han hade då fått med 22 arter som alla var samlade i släktet Cactus.[14]
Cactaceae Juss. 1789
Släktnamnet Cactus användes under många år för kaktusarter, men fler släkten började även dyka upp. Med tiden började botaniker kritisera namnet då det i många fall ledde till förvirring. Under en internationell botanisk kongress i Wien 1905 kom man fram till ett regelverk för botanisk nomenklatur, idag ICN, som senare skulle följas. Under samma kongress så beslutade man att förkasta namnet Cactus och i stället använda namnet Mammillaria. Familjen kaktusväxter fick sedan namnet Cactaceae, ett namn som Antoine Laurent de Jussieu använt redan 1789, med Mammillaria som typsläkte.
Opuntieae DC. 1828
En schweizisk botaniker med namnet Augustin Pyrame de Candolle genomförde ett stort arbete med familjen kaktusväxter och många medarbetare hjälpte honom med utgåvan av den monumentala boken Prodromus Systematis Naturalis Regni Vegetabilis som består av 7 volymer och gavs ut mellan 1824 och 1873, både under och efter hans livstid. De Candolle själv tog hand om boken med kaktusväxter och de hamnade i volym 3 som gavs ut 1828. I boken namngav han 174 arter fördelade på 7 släkten. Kaktusväxterna, eller Cactearum som han kallade dem, var indelade i två artificiella grupper; epifyter och icke epifyter.
Salm-Dyck 1850
Joseph Maria Franz Anton Hubert Ignaz Fürst zu Salm-Reifferscheidt-Dyck var en botaniker som influerade många under 1800-talets mitt. Han var en preussisk botaniker som hade ett nära samarbete med franska botaniker och skapade en stor samling med suckulenter vid sitt slott nära Düsseldorf. Han gav ut ett antal publikationer men den mest omtalade, gällande kaktusväxter, var Cactæ in Horto Dyckensi cultæ anno 1849 som gavs ut 1850. I boken fanns 20 släkten som var indelade i två huvudgrupper: Cacteæ Rotatæ med med diskformade blommor och Cacteæ Tubulosæ med rörformade blommor.
K.Schum. 1898
Den sista av de stora botanikerna under 1800-talet, i alla fall gällande kaktusväxter, var Karl Moritz Schumann. Hans stora verk var Gesamtbeschreibung der Kakteen som gavs ut 1897-1898, med ett tillägg 1903. I den boken kan man för första gången se familjen uppdelad i underfamiljer och tribus, vilket numer kan anses vara en modern systematik. Schumann var mycket återhållsam gällande antalet släkten, men han antog de 20 som Salm-Dyck hade med. Schumann's uppdelning såg ut som följer:
- Pereskioideae
- Opuntioideae
- Cereoideae (idag Cactoideae)
- Rhipsalideae
- Mammillarieae (idag Cacteae)
- Echinocacteae (en artificiell grupp)
A.Berger 1929
Nyffeler, Eggli 2010[15]
Referenser
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ International Organization for Succulent Plant Study (IOS)
- ^ Linné, Carl von: Caroli Linnæi Species plantarum: exhibentes plantas rite cognitas ... secundum systema sexuale digestas, W. Junk, Berlin 1907[1753], Facsimile-Edition ; 11 (lat). Libris.
- ^ Jussieu, Antoine Laurent de; Usteri Paulus: Genera plantarum: secundum ordines naturales disposita, juxta methodum in Horto regio parisiensi exaratam, anno M.DCC.LXXIV, Ziegleri, Turici Helvetorum [Zurich] 1791 (lat). Libris.
- ^ Candolle, Augustin Pyramus de; Candolle Alphonse de: Prodromus systematis naturalis regni vegetabilis sive enumeratio contracta ordinum, generum specierumque plantarum [... Pars tertia / P. 3, Sistens Calyciflorarum Ordines XXVI [26]], Treuttel, Parisiis 1828 (lat). Libris.
- ^ Salm-Dyck, Jos. De: Cacteæ in Horti Dyckensi cultæ, Henry & Cohen, Bonnæ 1850 (lat). Libris.
PDF
- ^ Schumann, Karl: Gesamtbeschreibung der Kakteen (Monographia Cactecearum), Neumann, Neudamm 1897-1899 (ger). Libris.
- ^ Britton, Nathaniel Lord; Rose Joseph Nelson: The Cactaceae: descriptions and illustrations of plants of the Cactus family, Dover puiblications, New York 19nn (eng). ISBN 0-486-21191-6 (vol. I-II). Libris.
- ^ Berger, Alwin: Kakteen: Anleitung zur Kultur und Kenntnis der wichtigsten eingeführten Arten, Ulmer, Stuttgart 1929, Illustrierte Handbücher sukkulenter Pflanzen (ger). Libris.
- ^ Buxbaum, Franz: Die Entwicklungslinien der Tribus Pachycereae - F. Buxb. (Cactaceae - Cereoideae), Gustav Fischer, Jena 1961, Botanische Studien, 99-0360460-2 ; 12 (ger). Libris.
- ^ Backeberg, Curt: Die Cactaceae: Handbuch der Kakteenkunde, Fischer, Jena 1958-1962 (ger). Libris.
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Linné, Carl von; Ehret Georg Dionysius, Wandelaar Jan: Hortus Cliffortianus plantas exhibens quas in hortis tam vivis quam siccis, Hartecampi in Hollandia, coluit vir nobilissimus & generosissimus Georgius Clifford, juris utriusque doctor, reductis varietatibus ad species, speciebus ad genera, generibus ad classes, adjectis locis plantarum natalibus differentiisque specierum. Cum tabulis æneis. Auctore Carolo Linnæo ..., Amstelædami. 1737. 1737 (lat). Libris.
- ^ Caroli Linnaei ... Species plantarum, The Biodiversity Heritage Library (BHL)
- ^ Nyffeler, R; Eggli, U (2010). A farewell to dated ideas and concepts: molecular phylogenetics and a revised suprageneric classification of the family Cactaceae. Schumannia, 6:109-149. doi=10.5167/uzh-43285 - PDF
- ^ C. tortispina
- ^ M. atacamensis, M. camachoi, M. conoidea
- ^ a b c d Department of Plant Biology, Cornell University
