Eulychnia

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eulychnia
Phil. 1860
Ulltofskaktussläktet[1]
Typart E. breviflora
Typart E. breviflora
Tribus Notocacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Ulltofskaktussläktet ingår i familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde längs kustnära ökenområden i Chile och Peru, från 0 till 1300 meters höjd över havet.[2][3]

Släktet innehåller 5 arter och underarter och kännetecknas av att ha ett busk- till trädlikt växtsätt, grenar sig fritt och har ibland en tydlig basstam. De har en stam som är rak, lutande eller krypande och är uppdelad i 9 till 16 åsar. Längs åsarna sitter areoler som är fyllda med ull och hår. Ur areolen utvecklas oftast styva och långa taggar. Blomman utvecklas nära toppen av stammen och är klock- till trattformad. Den är liten, vit till rosa och är öppen under dagen och natten. Hypanthium och den mycket korta blompipen är täckt av små fjäll, ull och borstliknande taggar. Frukten är klotformad, köttig och har fjäll samt hår, men sällan taggar. Fröna är brett ovala, vårtiga och mattsvarta eller grå.[2][3]

Alla arter i släktet har förhårdnade celler i stammen, vilket är unikt för släktet. Döda plantor efterlämnar rör av förhårdnade celler, rör som har små hål i sig där areolerna suttit. Dessa rör brukar man samla in, såga till lämplig längd och tillverka regnpinnar av[not 1].

1860 beskrev Rudolph Philippi släktet Eulychnia med E. breviflora som typart och innehöll endast en art. Det vetenskapliga namnet Eulychnia kommer från grekiskans eu som betyder bra, god, och lychnos som betyder fackla; en bra fackla.[4]

Arter

E. acida - kal ulltofskaktus
E. breviflora - vit ulltofskaktus
E. castanea - brun ulltofskaktus
E. iquiquensis
E. iquiquensis ssp. ritteri
E. taltalensis (F.Ritter) Hoxey 2011

Synonym

Philippicereus Backeb. 1942

Fotnoter

  1. ^ E.F.Anderson sid 71

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - ulltofskaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ a b Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 117-118. ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  3. ^ a b Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 322. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  4. ^ Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.