Coryphantha

Från Plantae
Hoppa till: navigering, sök
Coryphantha
(Engelm.) Lem., nom. cons. 1886
Skårkaktussläktet[1]
Lektotyp C. sulcata
Lektotyp C. sulcata
Tribus Cacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Skårkaktussläktet tillhör familjen kaktusväxter och har sitt utbredningsområde i sydvästra, centrala, nordöstra och nordvästra Mexiko, samt sydvästra och södra centrala USA. Släktet består av 53 arter och de har en klotformad till cylindrisk stam som blir från någon centimeter till 50 centimeter hög.[2]

Skårkaktusar är solitärväxande och bildar även tuvor genom att grena sig vid basen. Stammen är uppdelad i vårtor som ofta är ganska långa, cylindriska, pyramidformade eller har en knöl på ena sidan men är oftast runda i tvärsnitt vid toppen. På ovansidan av vårtan sitter ofta en skåra som sträcker sig från toppen till basen på vårtan. På toppen av vårtan sitter en areol som ibland omvandlas och blir till ett med skåran. Det utvecklas alltid taggar ur areolen och ibland har de omvandlats till färgade nektariekörtlar. Blomman är iögonfallande och utvecklas mellan unga vårtor nära toppen av stammen. Den är trattformad till klockformad, oftast gulaktig till grönaktig och är öppen under dagen. Blomman blir upp till 10 centimeter lång, 6,5 centimeter i diameter. Hypanthium och blompip är helt naken eller kan ibland ha ett fåtal små fjäll. Frukten är klotformad, oval eller klubbformad och är grön eller gulaktig. Den är naken, köttig och spricker inte upp då den mognat. Blomrester sitter kvar på frukten. Fröna är ovala till njurformade och blir 1 till 2 millimeter långa. De är blank- eller mattsvarta och sällan bruna.[3]

Arter

C. clavata
C. clavata ssp. stipitata
C. compacta
C. cornifera - blek skårkaktus
C. delaetiana - mörkgrön skårkaktus
C. delicata
C. difficilis
C. durangensis
C. durangensis ssp. cuencamensis
C. echinoidea
C. echinus - klotskårkaktus
C. elephantidens
C. elephantidens ssp. bumamma
C. elephantidens ssp. greenwoodii
C. erecta
C. georgii
C. glanduligera - glandelskårkaktus
C. glassii
C. gracilis
C. hintoniorum
C. hintoniorum ssp. geoffreyi
C. jalpanensis
C. kracikii
C. longicornis
C. macromeris - spenskårkaktus
C. macromeris ssp. runyonii - liten spenskårkaktus
C. maiz-tablasensis
C. neglecta
C. nickelsiae
C. octacantha
C. ottonis
C. pallida - rödögd skårkaktus
C. pallida ssp. calipensis
C. poselgeriana - blågrön skårkaktus
C. potosiana
C. pseudoechinus
C. pseudoechinus ssp. laui
C. pseudonickelsiae
C. pulleineana
C. pycnacantha
C. ramillosa
C. ramillosa ssp. santarosa
C. recurvata
C. retusa
C. robustispina
C. robustispina ssp. scheeri
C. salinensis
C. sulcata - gles skårkaktus
C. tripugionacantha
C. vaupeliana
C. vogtherriana
C. werdermannii
C. wohlschlageri

Systematik

Coryphantha beskrevs ursprungligen som ett undersläkte till Mammillaria av George Engelmann 1856. Charles Lemaire lyfte upp det till ett eget släkte 1868 med C. sulcata som lektotyp. Redan från början var forskare oense om vilka arter som skulle ingå i släktet. International Cactaceae Systematics Group har accepterat Escobaria som ett eget släkte, men har inkluderat släktet Lepidocoryphantha. Reto Dicht och Adrian Lüthy publicerade en monografi över släktet 2001, vilket gav svar på en del frågeställningar.[4]

Det vetenskapliga namnet Coryphantha är sammansatt av de grekiska orden koryphe, som betyder topp eller hjässa, och anthos som betyder blomma. Beskriver det faktum att blomman utvecklas på toppen av stammen.[5]

Synonymer

Mammillaria subg. Coryphantha Engelm. 1856
Lepidocoryphantha Backeb. 1938

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas - skårkaktussläktet
  2. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  3. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  4. ^ Reto F. Dicht, Adrian D. Lüthy: A new conspectus of the genus Coryphantha. In: Cactaceae Systematics Initiatives. Nummer 11, 2001 (eng).
  5. ^ Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.