Stephanocereus

Från Plantae
Hoppa till: navigering, sök
Stephanocereus
A.Berger 1926
Tribus Cereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Stephanocereus är ett släkte i familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i nordöstra Brasilien och innehåller 2 arter.[1]

Arterna i släktet Stephanocereus grenar sig vanligtvis inte, blir 1 till 5 meter höga och har en pelarformad stam som kan vara flaskformad. Stammen är uppdelad i 12 till 20 åsar och längs åsarna sitter areoler med mycket ull som skymmer stammen. I areolen sitter även 15 till 20 vita till gyllengula taggar. På toppen av stammen finns ett ringformat cephalium med vit ull och långa borststrån och utvecklar både blommor och ny tillväxt. Blomman är rör- till trattformad, vit till ljusrosa, öppen under natten och blir 5 till 10 centimeter lång. Blompip och hypanthium har några få, små fjäll. Frukten är oval, blågrön men blir svart med tiden och spricker inte upp då den mognat. Fröna är ovala till päronformad, svarta och små vårtor.[2]

Alwin Berger beskrev släktet 1926 med Cereus leucostele = S. leucostele som typart. Nathaniel Britton och Joseph Rose upptäckte ytterligare en art som beskrivits av Friedrich Vaupel som Cereus luetzelburgii kunde vara relaterad. Denna notering gjorde även Nigel Taylor and Daniela Zappi som placerade arten i ett undersläkte. Urs Eggli tyckte att de borde vara i samma släkte, vilket International Cactaceae Systematics Group accepterade.

Det vetenskapliga namnet Stephanocereus kommer från grekiskans Stephanos och betyder krona. Arterna har ett cephalium i en ring på toppen som liknar en krona.[3]

Arter

S. leucostele
S. luetzelburgii

Synonym

Coleocephalocereus subg. Lagenopsis Buxb. 1972

Referenser

  1. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 268. ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  2. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 649. ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  3. ^ Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.