Eriosyce: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 44: | Rad 44: | ||
=== Odlingsmedium och kärl === | === Odlingsmedium och kärl === | ||
Alla arter i [[Undergrupp Thelocephala|undergrupp ''Thelocephala'']] | Alla arter i [[Undergrupp Thelocephala|undergrupp ''Thelocephala'']] växer mer eller mindre nedsänkta i marken och behöver djupa men smala krukor. | ||
I sin naturliga miljö växer många arter i en granitblandad jord, kallad lokalt för ''maicillo'', vilket påverkar utvecklingen av rötterna.<ref>{{Bokref/TCF|sid=}}</ref> | I sin naturliga miljö växer många arter i en granitblandad jord, kallad lokalt för ''maicillo'', vilket påverkar utvecklingen av rötterna.<ref>{{Bokref/TCF|sid=}}</ref> |
Nuvarande version från 20 juli 2024 kl. 01.56
Eriosyce Phil. 1872 Trattkaktussläktet[1] | |
Eriosyce esmeraldana | |
Tribus | Notocacteae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Trattkaktussläktet är ett relativt stort släkte i familjen kaktusväxter, består av totalt 51 arter och har sin naturliga växtplats huvdsakligen i Chile, med ett fåtal arter även i Argentina. Släktet är uppdelat i 6 undergrupper; Undergrupp Eriosyce, Pyrrhocactus, Neoporteria, Horridocactus, Thelocephala och Islaya.[2] Just nu finns 42 arter från trattkaktussläktet beskrivna i denna wiki.[3]
Systematik
Synonymer
|
|
Odling
Odlingsmedium och kärl
Alla arter i undergrupp Thelocephala växer mer eller mindre nedsänkta i marken och behöver djupa men smala krukor.
I sin naturliga miljö växer många arter i en granitblandad jord, kallad lokalt för maicillo, vilket påverkar utvecklingen av rötterna.[4]
Arter
Listor
Referenser
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - trattkaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Kattermann, Fred; Hunt David, Taylor Nigel P.: Eriosyce (Cactaceae): the genus revised and amplified, David Hunt, Richmond 1994, Succulent plant research ; 1 (eng). ISBN 0-9517234-2-1 (pbk). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.