Eriosyce islayensis

Från Plantae
Hoppa till: navigering, sök
Eriosyce islayensis
(C.F.Först.) Katt. 1994
Ulltrattkaktus[1]
Eriosyce islayensis ssp. islayensis
Eriosyce islayensis ssp. islayensis
Undergrupp Islaya
Släkte Eriosyce
Tribus Notocacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
Status enligt rödlista: nära hotad
Status iucn3.1 NT.svg

Ulltrattkaktus är en art i trattkaktussläktet, undergrupp Islaya och har sin naturliga utbredning från den chilenska regionen Tarapacá i söder till de peruanska regionerna Arequipa, Moquegua och Tacna i norr. [2].

Den är klotformad till kort cylindrisk, 25 till 50 centimeter lång och 5 till 20 centimeter i diameter. Rötterna är fibriga till formen. Själva växtkroppen är uppdelad i upp till 25 åsar. Längs randen på åsarna sitter areoler som är fyllda med tovig ull, och ur dessa utvecklas tjocka, styva taggar som kan variera mycket till utseendet. Taggarna består av 4 till 7 centraltaggar som blir 12 till 16 millimeter långa, och 12 till 22 klart radiära radiärtaggar som blir 6 till 10 millimeter långa.

Ulltrattkaktusens blommor är svavelgula och blir 1,5 till 2 centimeter långa och 1,5 till 2 centimeter i diameter. Areolerna som blommorna utvecklas ur har en tät tovig ull och rödaktiga borststrån. Frukten är klubbformad och ballonglik, rödaktig till färgen och har tunna väggar. Den blir upp till 3,5 centimeter lång. Fröna blir 1 till 1,5 millimeter långa och 1 millimeter bred.

E. islayensis anses vara nära hotad och är upptagen på rödlistan.[3]

Bilder

Underarter

E. islayensis ssp. grandis
E. islayensis ssp. omasensis

Synonymer

På grund av att arten har ett relativt stort utbredningsområde och kan variera väldigt mycket till utseendet så har många arter beskrivits genom åren, arter som senare visade sig vara en och samma. Dessa räknas numer som synonymer till arten.

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas - ulltrattkaktus
  2. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 109. ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  3. ^ Cáceres, F., Pinto, R., Ostalaza, C. & Roque, J. 2013. Eriosyce islayensis. In: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1. <www.iucnredlist.org>. Downloaded on 16 August 2013.
  4. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 539. ISBN 0-88192-498-9. Libris.