Eriosyce confinis
| Eriosyce confinis (F.Ritter) Ferryman 2005 | |
| |
| Fältnummer FK 528. | |
| Undergrupp | Horridocactus |
| Släkte | Eriosyce |
| Tribus | Notocacteae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
| Status enligt rödlista: sårbar | |
| |
Eriosyce confinis är en art i trattkaktussläktet, familjen kaktusväxter och har sin naturliga växplats runt hela Copiapódalen i den chilenska regionen Atacama.[1]
Den är något välvd till cylindrisk i formen och blir 6 till 8 centimeter i diameter. Huden är grön och den har en typ av morotsformad pålrot. Själva plantan är uppdelad i 13 till 15 rundade åsar. Längs randen av åsarna sitter mörkbruna till svartaktiga taggar som blir askgrå med åldern. Taggarna består av 4 till 7 centraltaggar som blir 2 till 4 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 10 till 12 radiärtaggar som blir 1 till 2,5 centimeter långa.[2]
E. confinis blommor blir 4 centimeter långa och 3 centimeter i diameter. Kronbladen är vitaktiga med rödaktiga mittränder. Hypanthium har några få borststrån tätt intill. Den röda frukten är ihålig och köttig då den är mogen. Den blir 1,5 centimeter lång och 1 centimeter bred. Fröna är brunsvarta och blir 1,5 millimeter stora.
Artbeskrivningen baseras på ett exemplar som samlades in nära Monte Amargo, väster om Copiapó i den chilenska regionen Atacama. Plantan samlades in av Friedrich Ritter 1956 (FR 494).[3]
E. confinis anses vara sårbar och är upptagen på rödlistan.[4]
Synonymer
- Pyrrhocactus confinis F.Ritter 1961
- Neochilenia confinis (F.Ritter) Backeb. 1963
- Neoporteria confinis (F.Ritter) Donald & G.D.Rowley 1966
Referenser
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 295. ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ Kattermann, Fred; Hunt David, Taylor Nigel P.: Eriosyce (Cactaceae): the genus revised and amplified, David Hunt, Richmond 1994, Succulent plant research ; 1 (eng). ISBN 0-9517234-2-1 (pbk). Libris.
- ^ Walter, H.E., Faundez, L., Guerrero, P. & Saldivia, P. 2013. Eriosyce confinis. In: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1. https://www.iucnredlist.org/ Downloaded on 16 August 2013.
