Cereus: Skillnad mellan sidversioner
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 51: | Rad 51: | ||
Släktet är indelat i 3 [[undergrupper]]; [[Cereus subsect. Ebneria|''Ebneria'']], [[Cereus subsect. Cereus|''Cereus'']] och [[Cereus subsect. Oblongicarpi|''Oblongicarpi'']]. | Släktet är indelat i 3 [[undergrupper]]; [[Cereus subsect. Ebneria|''Ebneria'']], [[Cereus subsect. Cereus|''Cereus'']] och [[Cereus subsect. Oblongicarpi|''Oblongicarpi'']]. | ||
{{ | {{div-lista|lista={{#categorytree:Systematik Cereus|hideroot|mode=pages|depth=1}}}} | ||
== Synonymer == | == Synonymer == |
Nuvarande version från 5 juli 2024 kl. 13.18
Cereus Mill. 1754 Pelarkaktussläktet | |
Typart C. hexagonus | |
Tribus | Cereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Pelarkaktussläktet omfattar 24 arter i familjen kaktusväxter. Släktet består av pelarformade kaktusar som i vissa fall blir likt stora träd. Det ursprungliga utbredningsområdet är i Västindien, norra Sydamerika, västra Sydamerika, Brasilien och södra Sydamerika. Släktet har även naturaliserats i andra områden i världen.
Växterna i pelarkaktussläktet är busk- eller trädliknande, har ofta en basstam och vanligtvis många grenar. Stammen är upprättväxande eller lätt hängande, ibland uppdelad i segment och har ofta en blådaggig hud. Den är uppdelad i 3 till 14 välutvecklade åsar. Längs åsarna sitter areoler som vanligtvis är fyllda med ull men saknar hår. Ur areolen utvecklas oftast flertalet nålliknande taggar. En speciell blomzon saknas utom på C. mortensenii. Blomman är vanligtvis vit, trattformad, stor och är öppen under natten. Blompip och hypanthium är utdraget och har ett fåtal fjäll. Frukten är rund till oval, köttig och naken. Den är vanligtvis röd, men ibland gul med ett vitt eller sällan rosa till rött fruktkött. Frukten spricker upp på längden då den mognat. Fröna är stora och blanksvarta.
Arter
- Cereus aethiops - daggpelarkaktus
- Cereus bicolor
- Cereus fernambucensis
- Cereus forbesii
- Cereus fricii
- Cereus hexagonus
- Cereus hildmannianus - pelarkaktus
- Cereus horrispinus
- Cereus insularis
- Cereus jamacaru - blå pelarkaktus
- Cereus lamprospermus
- Cereus lanosus
- Cereus lepidotus
- Cereus mortensenii
- Cereus pachyrrhizus
- Cereus phatnospermus
- Cereus pierre-braunianus
- Cereus repandus
- Cereus saddianus
- Cereus spegazzinii - marmorerad pelarkaktus
- Cereus stenogonus
- Cereus trigonodendron
- Cereus vargasianus
- Cereus yungasensis
Systematik
Släktet Cereus är bland de äldsta kaktussläktena som är beskrivna, då det beskrevs av Philip Miller redan 1754. Släktet beskrevs med vad som nu anses vara Cereus hexagonus som typart. Namnet Cereus kommer från en bok som Tabernaemontanus (1522 - 1590), en tysk läkare och botaniker, publicerade 1625. Namnet betyder stearinljus-liknande och kan mer tolkas som pelarformad.
Släktet är indelat i 3 undergrupper; Ebneria, Cereus och Oblongicarpi.
Synonymer
- Estevesia P.J.Braun 2009
- Piptanthocereus (A.Berger) Riccob. 1909
- Praepilosocereus Guiggi 2010
- Subpilocereus Backeb. 1938
Referenser
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- Taylor, Nigel P.; Zappi Daniela C.: Cacti of Eastern Brazil, The Royal Botanic Gardens, Kew, Richmond 2004 (eng). ISBN 1842460560.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-09.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-09].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - pelarkaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9