Stapelianthus
Stapelianthus Choux ex A.C.White & B.Sloane 1933 | |
S. montagnacii | |
Tribus | Ceropegieae |
Underfamilj | Asclepiadoideae |
Familj | Apocynaceae |
Ordning | Gentianales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Stapelianthus är ett släkte i familjen oleanderväxter och har sitt naturliga utbredningsområde på Madagaskar i västra Indiska oceanen. Släktet består av 7 arter.
Arter i släktet är suckulenta perenner. De bildar glesa eller täta tuvor av stammar. Den kan vara upprättväxande, krypande eller hängande. Stammen är cylindrisk, grenar sig vid basen och blir 2 till 30 centimeter lång samt 0,5 till 1,2 centimeter i diameter. Huden är ofta gropig. Stammen är uppdelad i 4 till 8 åsar som i sin tur är uppdelad i vårtor. Vårtorna kan sitta placerade osymmetriskt över hela stammen. Blomman utvecklas nära basen och slår ut efter varandra. Den är rödbrun till lila och kan ibland ha gulaktiga fläckar. Blomman blir 1 till 3,5 centimeter i diameter och är klock- till urnformad. Den kan vara hårig eller helt slät.
Arter
- S. arenarius Bosser & Morat 1971
- S. decaryi Choux 1934
- S. insignis Desc. 1957
- S. keraudreniae Bosser & Morat 1971
- S. madagascariensis (Choux) A.C.White & B.Sloane 1933
- S. montagnacii (Boiteau) Boiteau & Bertrand 1950
- S. pilosus Lavranos & D.S.Hardy 1961
Synonymer
- Stapeliopsis Choux 1931 nom. illeg.
Systematik
Typart för släktet är S. madagascariensis. Det vetenskapliga namnet Stapelianthus fick släktet av Alain Campbell White & Boyd Lincoln Sloane och består av två delar. Stapeli som refererar till släktet Stapelia i samma familj, och grekiskans anthus som betyder blomma. Stapelialiknande blomma.
Referenser
- Albers, Focke; Ulrich Meve: Illustrated Handbook of Succulent Plants: Asclepiadaceae, Springer Science & Business Media, 2002 (eng). Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-07-23.
- IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-07-23].
- Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.