Soehrensia quadratiumbonata

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Soehrensia quadratiumbonata
(F.Ritter) Schlumpb. 2012
Släkte Soehrensia
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Soehrensia quadratiumbonata är en art i soehrensiasläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i provinsen Cordillera i det bolivianska departementet Santa Cruz. Den har ett busklikt växtsätt, producerar flertalet grenar från basen och blir upp till 1 meter hög. Stammen är cylindrisk, har grön hud och blir 4 till 5 centimeter i diameter.

S. quadratiumbonata är uppdelad i 9 till 12 åsar som har tvärgående fåror mellan varje areol. Längs åsarna sitter runda areoler som är bruna och sitter cirka 1 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas raka, nålliknande taggar som är vita med bruna spetsar. Taggarna består av vanligtvis 1 kraftig centraltagg som pekar uppåt och blir 1 till 4 centimeter lång. Runt centraltaggen sitter 7 till 10 radiärtaggar som är 4 till 10 millimeter långa. Blomman är vit, lång och blir aldrig helt vidöppen. Frukten är klotformad, mörkgrön och blir 3,5 centimeter i diameter.

Synonymer

Echinopsis quadratiumbonata (F.Ritter) D.R.Hunt 1997
Trichocereus quadratiumbonatus F.Ritter 1980

Referenser

  • Cactaceae Systematics Initiatives: Bulletin of the International Cactaceae Systematics Group. England. vol. 9+: Jun 2000+, ISSN 1470-9805
  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-12-09.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-12-09].