Setaria

Setaria P.Beauv. 1812 Kolvhirssläktet
Typart Setaria viridis, kavelhirs
Undertribus	Cenchrinae
Tribus	Paniceae
Underfamilj	Panicoideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Kolvhirssläktet tillhör familjen gräs och består av cirka 135 arter. Släktet har sitt naturliga utbredningsområde i centrala Europa, sydvästra Europa, sydöstra Europa, östra Europa, norra Afrika, Makaronesien, västra tropiska Afrika, västcentrala tropiska Afrika, nordöstra tropiska Afrika, östra tropiska Afrika, södra tropiska Afrika, södra Afrika, mellersta Atlanten, västra Indiska oceanen, Sibirien, ryska Fjärran östern, Centralasien, Kaukasus, västra Asien, på Arabiska halvön, i Kina, Mongoliet, östra Asien, på indiska subkontinenten, i Indokina, Malesien, Papuasien, Australien, sydvästra Stilla havet, nordvästra USA, norra centrala USA, nordöstra USA, sydvästra USA, södra centrala USA, sydöstra USA, Mexiko, Centralamerika, Västindien, norra Sydamerika, västra Sydamerika, Brasilien och södra Sydamerika.

Kolvhirssläktet innehåller arter som är tuvbildande, utvecklar rhizomer eller utlöpare, är ett- eller fleråriga örter som har lansettformade blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 3 till 20 millimeter breda. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 10 till 320 centimeter långt. Strået är ihåligt, eller inte och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt ett ax.

Arter

S. adhaerens (Forssk.) Chiov. 1919 - arabisk kavelhirs

S. albovillosa (S.T.Blake) R.D.Webster 1995

S. alonsoi Pensiero & A.M.Anton 1994

S. apiculata (Scribn. & Merr.) K.Schum. 1902

S. appendiculata (Hack.) Stapf 1899

S. arizonica Rominger 1962

S. atrata Hack. 1892

S. australiensis (Scribn. & Merr.) Vickery 1951

S. austrocaledonica (Balansa) A.Camus 1928

S. aversa (Vickery) R.D.Webster 1995

S. barbata (Lam.) Kunth 1829

S. barbinodis R.A.W.Herrm. 1910

S. basiclada (Hughes) R.D.Webster 1995

S. bathiei A.Camus 1946

S. bosseri A.Camus 1954

S. brigalow R.D.Webster 1995

S. brownii Desv. 1831

S. carinata S.Nozawa & Pensiero 2008

S. cernua Kunth 1816

S. chapmanii (Vasey) Pilg. 1940

S. chondrachne (Steud.) Honda 1930

S. clementii (Domin) R.D.Webster 1995

S. clivalis (Ridl.) Veldkamp 1980

S. constricta (Domin) R.D.Webster 1995

S. cordobensis R.A.W.Herrm. 1910

S. corrugata (Elliott) Schult. 1824

S. criniformis (S.T.Blake) R.D.Webster 1995

S. desertorum (A.Rich.) Morrone 2014

S. dielsii R.A.W.Herrm. 1910

S. distans (Trin.) Veldkamp 1994

S. distantiflora (A.Rich.) Pilg. 1940

S. elegantula (Mez) Morat 2000

S. faberi R.A.W.Herrm. 1910 - kinesisk kavelhirs

S. fiebrigii R.A.W.Herrm. 1910

S. finita Launert 1970

S. flavida (Retz.) Veldkamp 1994

S. forbesiana (Nees ex Steud.) Hook.f. 1896

S. gausa (S.T.Blake) R.D.Webster 1995

S. geminata (Forssk.) Veldkamp 1994

S. globoidea (Domin) R.D.Webster 1995

S. globulifera (Steud.) Griseb. 1879

S. gracillima Hook.f. 1896

S. grandis Stapf 1930

S. grandispiculata (B.K.Simon) R.D.Webster 1995

S. grisebachii E.Fourn. 1886

S. guizhouensis S.L.Chen & G.Y.Sheng 1984

S. hassleri Hack. 1904

S. homonyma (Steud.) Chiov. 1919

S. humbertiana A.Camus 1946

S. hunzikeri Anton 1984

S. incrassata (Hochst.) Hack. 1891

S. intermedia Roem. & Schult. 1817

S. italica (L.) P.Beauv. 1812 - kolvhirs

S. jaffrei Morat 1978

S. jubiflora (Trin.) R.D.Webster 1995

S. kagerensis Mez 1917

S. lachnea (Nees) Kunth 1833

S. latifolia (Scribn.) R.A.W.Herrm. 1910

S. leonis (E.Ekman) León 1946

S. leucopila (Scribn. & Merr.) K.Schum. 1902

S. liebmannii E.Fourn. 1886

S. limensis Tovar 1984

S. lindenbergiana (Nees) Stapf 1899

S. longipila E.Fourn. 1886

S. longiseta P.Beauv. 1819

S. macrosperma (Scribn. & Merr.) K.Schum. 1902

S. macrostachya Kunth 1816

S. madecassa A.Camus 1946

S. magna Griseb. 1864

S. megaphylla (Steud.) T.Durand & Schinz 1894

S. mendocina Phil. 1896

S. mildbraedii Mez ex C.E.Hubb. 1937

S. montana Reeder 1948

S. nicorae Pensiero 1997

S. nigrirostris (Nees) T.Durand & Schinz 1894

S. oblongata (Griseb.) Parodi 1928

S. obscura de Wit 1941

S. obtusifolia (Delile) Morrone 2014

S. oplismenoides R.A.W.Herrm. 1910

S. orthosticha K.Schum. ex R.A.W.Herrm. 1910

S. palmeri Henrard 1940

S. palmifolia (J.Koenig) Stapf 1914

S. pampeana Parodi ex Nicora 1968

S. paraguayensis Pensiero 1986

S. parodii Nicora 1968

S. parviflora (Poir.) Kerguélen 1987 - smal kavelhirs

S. paspalidioides Vickery 1975

S. paucifolia (Morong) Lindm. 1900

S. perrieri A.Camus 1928

S. petiolata Stapf & C.E.Hubb. 1930

S. pflanzii Pensiero 1995

S. plicata (Lam.) T.Cooke 1908

S. poiretiana (Schult.) Kunth 1829

S. pradana (León ex C.L.Hitchc.) León 1946

S. pseudaristata (Peter) Pilg. 1940

S. pumila (Poir.) Roem. & Schult. 1817 - grå kavelhirs

S. punctata (Burm.f.) Veldkamp 1994

S. queenslandica Domin 1915

S. rara (R.Br.) R.D.Webster 1995

S. reflexa (R.D.Webster) R.D.Webster 1995

S. restioidea (Franch.) Stapf 1930

S. retiglumis (Domin) R.D.Webster 1995

S. reverchonii (Vasey) Pilg. 1940

S. rigida Stapf 1899

S. roemeri Jansen 1953

S. rosengurttii Nicora 1970

S. sagittifolia (A.Rich.) Walp. 1852

S. scabrifolia (Nees) Kunth 1833

S. scandens Schrad. 1824

S. scheelei (Steud.) Hitchc. 1928

S. scottii (Hack.) A.Camus 1928

S. setosa (Sw.) P.Beauv. 1812

S. spartella (S.T.Blake) R.D.Webster 1995

S. sphacelata (Schumach.) Moss 1929

S. stolonifera Boldrini 1975

S. submacrostachya Luces 1953

S. sulcata Raddi 1823

S. surgens Stapf 1909

S. tabulata (Hack.) R.D.Webster 1995

S. taolanensis A.Camus 1954

S. tenacissima Schrad. 1824

S. tenax (Rich.) Desv. 1831

S. texana Emery 1957

S. uda (S.T.Blake) R.D.Webster 1995

S. utowanaea (Scribn.) Pilg. 1940

S. vaginata Spreng. 1827

S. variifolia (Swallen) Davidse 1981

S. vatkeana K.Schum. 1887

S. verticillata (L.) P.Beauv. 1812 - sträv kavelhirs

S. villosissima (Scribn. & Merr.) K.Schum. 1902

S. viridis (L.) P.Beauv. 1812 - kavelhirs

S. vulpiseta (Lam.) Roem. & Schult. 1817

S. welwitschii Rendle 1899

S. yunnanensis Keng f. & K.D.Yu 1980

Synonymer

Acrochaete Peter 1930

Camusiella Bosser 1966

Chaetochloa Scribn. 1897

Cymbosetaria Schweick. 1936

Paspalidium Stapf 1920

Tansaniochloa Rauschert 1982

Systematik

Det vetenskapliga namnet Setaria fick släktet av Ambroise Marie François Joseph Palisot de Beauvois i publikationen Essai d'une Nouvelle Agrostographie när den gavs ut 1812. Typart för släktet är Setaria viridis. Namnet Setaria kommer från av latinets seta och betyder borst. Småaxen har ofta borst vid basen.

Referenser

• IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-02-14].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-02-14.
• Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska släktnamn - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Palisot de Beauvois, Ambrose-Marie-François-Joseph (1812) "Essai d'une Nouvelle Agrostographie"; ou Nouveaux Genres des Graminées; Avec Figures Représentant les Caractéres de tous le Genres. Imprimerie de Fain.
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.