Melocactus pachyacanthus

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Melocactus pachyacanthus
Buining & Brederoo 1975
Melocactus pachyacanthus.JPG
Släkte Melocactus
Tribus Cereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
Status enligt rödlista: sårbar
Status iucn3.1 VU.svg

Melocactus pachyacanthus är en art i melonkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde längs caatinga på höjder från 520 till 750 meter i nordöstra Brasilien och sydöstra Brasilien. Arten är bedömd som sårbar och är upptagen på den internationella rödlistan.

Melocactus pachyacanthus är vanligtvis solitärväxande. Stammen är platt klotformad till avlång, grön till grågrön, ibland blådaggig, och blir 15 till 30 centimeter hög samt upp till 20 centimeter i diameter. Stammen är uppdelad i 9 till 11 låga åsar. Längs åsarna sitter areoler som blir upp till 1,5 centimeter i diameter och sitter upp till 2,5 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas styva taggar som är rödbruna med att grått överdrag och kan avlutas med en krok på små plantor. Taggarna består av 1 till 3 centraltaggar och 8 till 9 radiärtaggar. Centraltaggarna sticker ut långt åt sidorna av plantan och blir 2,8 till 4,8 centimeter långa. Radiärtaggarna är raka eller lätt krökta och blir 2,5 till 4,9 centimeter långa.

En vuxen planta utvecklar ett cephalium som blir upp till 12 centimeter högt och 10 centimeter i diameter. Det är fullt med tätt sittande rosaröda borststrån och saknar ull nästan helt. Blomman utvecklas ur cephaliet, är rosamagenta och sticker knappt ut från cephaliet. Blomman blir 2,2 till 2,5 centimeter lång och 0,7 till 1 centimeter i diameter. Frukten är vit eller blekrosa, något platt och blir 1,6 till 2 centimeter lång.

Referenser