Leersia

Leersia Sw. 1788 Vildrissläktet
Typart Leersia oryzoides, vildris
Undertribus	Oryzinae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Vildrissläktet tillhör familjen gräs och består av cirka 18 arter. Släktet har sitt naturliga utbredningsområde i norra Europa, centrala Europa, sydvästra Europa, sydöstra Europa, östra Europa, norra Afrika, Makaronesien, västra tropiska Afrika, västcentrala tropiska Afrika, nordöstra tropiska Afrika, östra tropiska Afrika, södra tropiska Afrika, södra Afrika, västra Indiska oceanen, Sibirien, ryska Fjärran östern, Centralasien, Kaukasus, västra Asien, Kina, östra Asien, på indiska subkontinenten, i Indokina, Malesien, Papuasien, Australien, västra Kanada, östra Kanada, nordvästra USA, norra centrala USA, nordöstra USA, sydvästra USA, södra centrala USA, sydöstra USA, Mexiko, Centralamerika, Västindien, norra Sydamerika, västra Sydamerika, Brasilien och södra Sydamerika.

Vildrissläktet innehåller arter som är tuvbildande, utvecklar rhizomer, är ett- eller fleråriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 15 millimeter breda. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 30 till 150 centimeter långt. Strået är ihåligt, eller inte och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.

Arter

L. angustifolia Prodoehl 1922

L. denudata Launert 1965

L. drepanothrix Stapf 1905

L. friesii Melderis 1946

L. hexandra Sw. 1788

L. japonica (Honda) Honda 1930

L. lenticularis Michx. 1803

L. ligularis Trin. 1840

L. monandra Sw. 1788

L. nematostachya Launert 1965

L. oncothrix C.E.Hubb. 1934

L. oryzoides (L.) Sw. 1788 - vildris

L. perrieri (A.Camus) Launert 1965

L. sayanuka Ohwi 1938

L. stipitata Bor 1965

L. tisserantii (A.Chev.) Launert 1965

L. triandra C.E.Hubb. 1936

L. virginica Willd. 1797

Synonymer

Aplexia Raf. 1825

Asprella Schreb. 1789

Blepharochloa Endl. 1840

Ehrhartia Weber 1780

Endodia Raf. 1825

Homalocenchrus Mieg 1760

Pseudoryza Griff. 1851

Systematik

Det vetenskapliga namnet Leersia fick släktet av Olof Swartz i publikationen Nova genera & species plantarum när den gavs ut 1788. Typart för släktet är Leersia oryzoides. Namnet Leersia fick släktet för att hedra Johann Georg Daniel Leers (1727 - 1774), en tysk botaniker och apotekare.

Referenser

• IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-02-21].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-02-21.
• Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska släktnamn - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Swartz, Olof: Nova genera & species plantarum seu Prodromus descriptionum vegetabilium, maximam partem incognitorum quæ sub itinere in Indiam occidentalem annis 1783-87 digessit Olof Swartz. ... Holmiæ, Upsaliæ, & Aboæ, in bibliopoliis acad. M. Swederi.: MDCCLXXXVIII. (Holmiæ, typis And. Jac. Nordström. MDCCLXXXVIII.), Stockholm 1788 (lat). Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.