Cleistocactus inquisivensis

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Cleistocactus inquisivensis
(Cárdenas) N.P.Taylor 2023
Fotat i Berlins botaniska trädgård.
Fotat i Berlins botaniska trädgård.
Släkte Cleistocactus
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Cleistocactus inquisivensis är en art i rörkaktussläktet och familjen kaktusväxter.

Denna art har ett träd- till busklikt växtsätt med grenar och blir 4 till 5 meter hög.

Stammen är mörkgrön och blir 6 till 7 centimeter i diameter. Den är uppdelad i 6 till 10 raka åsar som är mycket trubbiga och upp till 1 centimeter höga samt 1,5 centimeter breda. Längs åsarna sitter areoler med jämna mellanrum. Ur areolen utvecklas 4 till 12 taggar som inte går att särskilja mellan central- och radiärtaggar. De är nålliknande, brunaktiga till grå och blir 1,5 till 3 centimeter långa.

Ofta slår det ut 5 till 8 blommor samtidigt nära toppen. Blomman är öppen under dag och natt, är smalt trattformad och något bilateralt symmetrisk. Den är vit och blir 5 till 6 centimeter lång. Frukten är 2 till 3 centimeter lång.

Utbredningsområdet är på höjder runt 2000 meters höjd över havet i La Paz i Bolivia, västra Sydamerika.

Synonymer

Samaipaticereus inquisivensis Cárdenas 1957
Yungasocereus inquisivensis (Cárdenas) F.Ritter ex Eggli 2005
Yungasocereus microcarpus F.Ritter ex Krainz 1967, nom. inval.

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-08-03.
  • IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-08-03].