Cleistocactus
Cleistocactus Lem. 1861 Rörkaktussläktet | |
Typart C. baumannii, tepipsrörkaktus | |
Tribus | Trichocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Rörkaktussläktet omfattar 25 arter i familjen kaktusväxter. Det vetenskapliga namnet Cleistocactus kommer från grekiskans kleistos som betyder sluten och refererar till de slutna blommorna. Släktet beskrevs av Charles Lemaire 1861 och utgick från Cereus baumannii som blev Cleistocactus baumannii och typart för släktet.
Arter i släktet är vanligtvis buskliknande och ibland trädliknande. Stammen är smal, cylindrisk och upprättväxnade, krökt, liggande, krypande eller hängande. Stammen är uppdelad i 5 till 30 låga åsar som sällan är uppdelade i vårtor, men ofta har tvärgående fåror. Längs åsarna sitter areoler relativt tätt och ibland är det mer ull i dem som sitter längs den blommande delen av stammen. Ur areolen utvecklas alltid taggar som varierar i storlek och form. Blomman utvecklas på sidan av stammen längs den övre delen nära toppen och oftast utvecklas det många samtidigt. Blomman är smalt rörformad, röd, orange, gul eller grön och pollineras av kolibrier. Alla eller enbart de inre kronbladen smiter åt runt ståndare och pistill. Blompipen är vanligen rak. Hypanthium och blompip är täckt av överlappande fjäll som bär ull eller hår. Frukten är liten, rund, köttig och har ibland lite tussar av hår. Den förblir intakt eller spricker upp då den mognat. Blomrester sitter oftast kvar på frukten. Fröna är små och blanksvarta.
Utbredningsområdet är i västra Sydamerika, Brasilien och södra Sydamerika.
Arter
- Cleistocactus ayopayanus
- Cleistocactus baumannii - tepipsrörkaktus
- Cleistocactus brookeae - guldkaktus
- Cleistocactus buchtienii - piggrörkaktus
- Cleistocactus candelilla - liten rörkaktus
- Cleistocactus capadalensis
- Cleistocactus chrysocephalus
- Cleistocactus dependens
- Cleistocactus hildegardiae
- Cleistocactus hyalacanthus - borströrkaktus
- Cleistocactus laniceps
- Cleistocactus luribayensis
- Cleistocactus micropetalus
- Cleistocactus morawetzianus
- Cleistocactus parviflorus
- Cleistocactus pungens
- Cleistocactus reae
- Cleistocactus ritteri
- Cleistocactus samaipatanus - rubinkaktus
- Cleistocactus smaragdiflorus - smaragdkaktus
- Cleistocactus strausii - silverpelarkaktus
- Cleistocactus tominensis
- Cleistocactus variispinus
- Cleistocactus viridiflorus
- Cleistocactus winteri - bronskaktus
Synonymer
- Akersia Buining 1961
- Bolivicereus Cárdenas 1951
- Borzicactella F.Ritter 1981
- Cephalocleistocactus F.Ritter 1959
- Cleistocereus Fric & Kreuz. 1936
- Clistanthocereus Backeb. 1937
- Hildewintera F.Ritter ex G.D.Rowley 1968
- Maritimocereus Akers & Buining 1950
- Seticleistocactus Backeb. 1963
- Winteria F.Ritter 1962
- Winterocereus Backeb. 1966
Referenser
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-04.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-04].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - rörkaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.