Eriosyce odieri: Skillnad mellan sidversioner
(→Bilder) |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 15: | Rad 15: | ||
|undergrupp= Thelocephala | |undergrupp= Thelocephala | ||
|link = Eriosyce odieri | |link = Eriosyce odieri | ||
|iucn = VU | |||
}} | }} | ||
'''Mörk trattkaktus''' är en art i [[trattkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]], som har sin naturliga växtplats i de [[chilenska]] regionerna [[Antofagasta]] och [[Atacama]].<ref>{{bokref|efternamn=Kattermann|förnamn=Fred|medförfattare=Hunt David, Taylor Nigel P. | '''Mörk trattkaktus''' är en art i [[trattkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]], som har sin naturliga växtplats i de [[chilenska]] regionerna [[Antofagasta]] och [[Atacama]].<ref>{{bokref|efternamn=Kattermann|förnamn=Fred|medförfattare=Hunt David, Taylor Nigel P. | ||
Rad 21: | Rad 22: | ||
|isbn=0-9517234-2-1 (pbk)|libris=7077040|sid=89}}</ref> | |isbn=0-9517234-2-1 (pbk)|libris=7077040|sid=89}}</ref> | ||
__NOTOC__ | __NOTOC__ | ||
Den är insjunket [[klotformad]] och blir 2 till 5 centimeter i diameter. | Den är insjunket [[klotformad]] och blir 2 till 5 centimeter i diameter. Huden är brunaktig till grågrön och den har kraftiga rörformade rötter men ingen tunn rothals. Plantan är uppdelad i en mängd åsar som i sin tur är uppdelade i vårtor som blir 4 till 6 millimeter i diameter och liknar lite av an haka i profil. På vårtorna sitter det taggar som består av ingen eller 1 nålliknande [[centraltagg]] som blir upp till 10 millimeter lång. Sen finns där 6 till 12 [[radiärtaggar]] som blir 2 till 5 millimeter långa och sitter lite i en kamformation.<ref>{{Bokref/NCL|sid=}}</ref> | ||
Huden är brunaktig till grågrön och den har kraftiga rörformade rötter men ingen tunn rothals. Plantan är uppdelad i en mängd åsar som i sin tur är uppdelade i vårtor som blir 4 till 6 millimeter i diameter och liknar lite av an haka i profil. På vårtorna sitter det taggar som består av ingen eller 1 nålliknande [[centraltagg]] som blir upp till 10 millimeter lång. Sen finns där 6 till 12 [[radiärtaggar]] som blir 2 till 5 millimeter långa och sitter lite i en kamformation. | |||
Mörk trattkaktus får blekgula till blekröda [[blommor]] som blir 3 till 4 centimeter i diameter. Areolerna där blommorna utvecklas är fyllda med vit tovig ull och borststrån. [[Frukten]] blir avlång då den mognat och spricker upp i form av små hål vid basen. [[Fröna]] är bruna, har rader av vårtor och blir 1 millimeter stora. [[Fröärret]] är nyckelhålsformat, blir 0,3 millimeter långt och 0,2 millimeter brett. | Mörk trattkaktus får blekgula till blekröda [[blommor]] som blir 3 till 4 centimeter i diameter. Areolerna där blommorna utvecklas är fyllda med vit tovig ull och borststrån. [[Frukten]] blir avlång då den mognat och spricker upp i form av små hål vid basen. [[Fröna]] är bruna, har rader av vårtor och blir 1 millimeter stora. [[Fröärret]] är nyckelhålsformat, blir 0,3 millimeter långt och 0,2 millimeter brett.<ref>{{Bokref/TCF|sid=}}</ref> | ||
Artbeskrivningen baseras på ett exemplar som det saknas uppgifter om, men ett nytt exemplar samlades in vid basen av berget Morro Copiapó<ref>[http://maps.google.se/maps?f=s&ie=UTF8&ll=-27.134557,-70.93071&spn=0.279261,0.441513&t=h&z=11 Google maps koordinater]</ref>, söder om Caldera, i den chilenska regionen Atacama. Plantan samlades in av [[Fred Kattermann]] (FK 802). | Artbeskrivningen baseras på ett exemplar som det saknas uppgifter om, men ett nytt exemplar samlades in vid basen av berget Morro Copiapó<ref>[http://maps.google.se/maps?f=s&ie=UTF8&ll=-27.134557,-70.93071&spn=0.279261,0.441513&t=h&z=11 Google maps koordinater]</ref>, söder om Caldera, i den chilenska regionen Atacama. Plantan samlades in av [[Fred Kattermann]] (FK 802). | ||
Det [[vetenskapliga namnet]] ''odieri'' har arten fått för att hedra James Odier, en fransk kaktussamlare som bodde i Paris under 1800-talet. | Det [[vetenskapliga namnet]] ''odieri'' har arten fått för att hedra James Odier, en fransk kaktussamlare som bodde i Paris under 1800-talet.<ref>{{Bokref/SPN}}</ref> | ||
Mörk trattkaktus anses vara sårbar och finns upptagen på rödlistan.<ref>{{Redlist|nr=152695|text=Faundez, L. & Saldivia, P. 2017. ''Eriosyce odieri'' (amended version of 2013 assessment). The IUCN Red List of Threatened Species 2017: e.T152695A121484638. |date=08 July 2018}}</ref> | |||
== Underart == | == Underart == | ||
:[[Eriosyce odieri ssp. krausii|''E. odieri'' ssp. ''krausii'']] | :[[Eriosyce odieri ssp. krausii|''E. odieri'' ssp. ''krausii'']] <small>(F.Ritter) Ferryman 2003</small> | ||
== Synonymer == | == Synonymer == | ||
Rad 71: | Rad 72: | ||
[[Kategori:Eriosyce|odieri]] | [[Kategori:Eriosyce|odieri]] | ||
[[Kategori:Eriosyce subsect. Thelocephala|odieri]] | [[Kategori:Eriosyce subsect. Thelocephala|odieri]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Antofagasta]] | [[Kategori:Kaktusar i Antofagasta]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Atacama]] | [[Kategori:Kaktusar i Atacama]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Chile]] | |||
[[Kategori:Kaktusar i norra Chile]] | |||
[[Kategori:Kaktusar i Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Kaktusar i södra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växter i Antofagasta]] | |||
[[Kategori:Växter i Atacama]] | |||
[[Kategori:Växter i Chile]] | [[Kategori:Växter i Chile]] | ||
[[Kategori:Växter i norra Chile]] | |||
[[Kategori:Växter i Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växter i södra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växtarter]] | [[Kategori:Växtarter]] |
Nuvarande version från 8 juli 2018 kl. 11.50
Eriosyce odieri (Lem. ex Salm-Dyck) Katt. 1994 Mörk trattkaktus [1] | |
Eriosyce odieri 'pseudoreichei' WJ 253 Foto: Mats Winberg | |
Undergrupp | Thelocephala |
Släkte | Eriosyce |
Tribus | Notocacteae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Status enligt rödlista: sårbar | |
Mörk trattkaktus är en art i trattkaktussläktet och familjen kaktusväxter, som har sin naturliga växtplats i de chilenska regionerna Antofagasta och Atacama.[2]
Den är insjunket klotformad och blir 2 till 5 centimeter i diameter. Huden är brunaktig till grågrön och den har kraftiga rörformade rötter men ingen tunn rothals. Plantan är uppdelad i en mängd åsar som i sin tur är uppdelade i vårtor som blir 4 till 6 millimeter i diameter och liknar lite av an haka i profil. På vårtorna sitter det taggar som består av ingen eller 1 nålliknande centraltagg som blir upp till 10 millimeter lång. Sen finns där 6 till 12 radiärtaggar som blir 2 till 5 millimeter långa och sitter lite i en kamformation.[3]
Mörk trattkaktus får blekgula till blekröda blommor som blir 3 till 4 centimeter i diameter. Areolerna där blommorna utvecklas är fyllda med vit tovig ull och borststrån. Frukten blir avlång då den mognat och spricker upp i form av små hål vid basen. Fröna är bruna, har rader av vårtor och blir 1 millimeter stora. Fröärret är nyckelhålsformat, blir 0,3 millimeter långt och 0,2 millimeter brett.[4]
Artbeskrivningen baseras på ett exemplar som det saknas uppgifter om, men ett nytt exemplar samlades in vid basen av berget Morro Copiapó[5], söder om Caldera, i den chilenska regionen Atacama. Plantan samlades in av Fred Kattermann (FK 802).
Det vetenskapliga namnet odieri har arten fått för att hedra James Odier, en fransk kaktussamlare som bodde i Paris under 1800-talet.[6]
Mörk trattkaktus anses vara sårbar och finns upptagen på rödlistan.[7]
Underart
- E. odieri ssp. krausii (F.Ritter) Ferryman 2003
Synonymer
|
|
Bilder
Referenser
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - mörk trattkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Kattermann, Fred; Hunt David, Taylor Nigel P.: Eriosyce (Cactaceae): the genus revised and amplified, David Hunt, Richmond 1994, Succulent plant research ; 1 (eng), sid. 89. ISBN 0-9517234-2-1 (pbk). Libris.
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ Google maps koordinater
- ^ Leonard E. Newton; Urs Eggli: Etymological Dictionary of Succulent Plant Names [Elektronisk resurs], Springer Berlin Heidelberg, 2004 (und). ISBN 978-3-662-07125-0. Libris.
- ^ Faundez, L. & Saldivia, P. 2017. Eriosyce odieri (amended version of 2013 assessment). The IUCN Red List of Threatened Species 2017: e.T152695A121484638. https://www.iucnredlist.org/ Downloaded on 08 July 2018.