Campanula glomerata

Campanula glomerata L. 1753 Toppklocka
Släkte	Campanula
Familj	Campanulaceae
Ordning	Asterales
Överordning	Eudicotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Toppklocka är en flerårig ört i familjen klockväxter som blir mellan 20 och 130 centimeter hög. Blommorna sitter i en rundad samling överst på stjälken och ibland även längre ner i bladvecken. Blomfärgen är vanligen lila eller blå men även vita blommor förekommer.

Toppklockans habitat är exempelvis ängar, vägrenar och ruderatmark. Utbredningsområdet är i tempererat klimat i Europa och Asien men den har även naturaliserats i fler områden i världen. Det finns 15 underarter av toppklocka. Den odlas som prydnadsväxt och det finns en del namnsorter.

Underarter

C. glomerata ssp. caucasica

Denna underart blir upp till 30 centimeter hög. De basala bladen är ovala och upp längs stjälken minskar bladstorleken. Blommorna blir mellan 2 och 4 centimeter långa och är lila. De sitter i glesa samlingar överst på stjälkarna. Utbredningsområdet är i Kaukasus och i den asiatiska delen av Turkiet. Synonym: C. trautvetteri.

C. glomerata ssp. cervicarioides

Utbredningsområdet är i södra Europa.

C. glomerata ssp. daqingshanica

Utbredningsområdet är i Inre Mongoliet.

C. glomerata ssp. elliptica

Utbredningsområdet är i bergsområden i centrala, sydvästra och östra Europa.

C. glomerata ssp. farinosa

Det svenska namnet på denna underart är ulltoppklocka. Den blir mellan 50 och 70 centimeter hög och har kantiga stjälkar. De basala bladen är långskaftade och avlångt elliptiska men sedan minskar både bladstorlek och bladskaftens längd uppåt stjälken. Blommorna sitter i samlingar överst på stjälken eller i bladvecken. Utbredningsområdet är i Alperna, sydöstra Europa, östra Europa och i Kazakstan. Synonym: C. farinosa.

C. glomerata ssp. glomerata

Utbredningsområdet är i nästan hela Europa och österut genom norra Asien till Kina. Det svenska namnet är ängstoppklocka.

C. glomerata ssp. hispida

Denna underart blir ungefär 50 centimeter hög. Plantan är täckt av hår. Bladen har vågiga eller tandade kanter. Blommorna är blå och sitter i täta, rundade samlingar överst på stjälkarna. Utbredningsområdet är i sydöstra Europa, norra Kaukasus och i västra Asien. Synonym: C. maleevii.

C. glomerata ssp. krylovii

Utbredningsområdet är i västra Sibirien.

C. glomerata ssp. oblongifolia

Denna underart blir upp till 100 centimeter hög. Bladen är ovala och täckta av små, rödaktiga hår. Blommorna är ungefär 2 centimeter långa och sitter i små samlingar i bladvecken och överst på stjälkarna. Utbredningsområdet är i Transkaukasus, Iran och den asiatiska delen av Turkiet. Synonym: C. oblongifolia.

C. glomerata ssp. oblongifolioides

Utbredningsområdet är i norra Kaukasus.

C. glomerata ssp. panjutinii

Denna underart blir ungefär 30 centimeter hög och är täckt av mjuka hår. De basala bladen är långskaftade. Blommorna är klarblå och sitter i täta, huvudliknande samlingar. Utbredningsområdet är i Transkaukasus. Synonym: C. panjutinii.

C. glomerata ssp. serotina

Utbredningsområdet är i Italien.

C. glomerata ssp. speciosa

Det svenska namnet på denna underart är prakttoppklocka. Den blir ungefär 100 centimeter hög och är täckt av korta, grå hår. De nedre bladen är långskaftade och elliptiska. De blir upp till 15 centimeter långa. De minskar sedan i storlek uppåt stjälken. Blommorna är 2 centimeter långa och lila. De sitter i samlingar i bladvecken och längst upp. Utbredningsområdet är i Sibirien, ryska Fjärran östern, norra Kina, Mongoliet samt i Japan. Synonym: C. cephalotes.

C. glomerata ssp. subcapitata

Denna underart blir mellan 5 och 50 centimeter hög och har vågräta jordstammar. Stjälkarna och bladen är täckta av hår. Blommorna är ungefär 1,5 centimeter långa och de sitter i små, rundade samlingar överst på stjälkarna. Blomfärgen är lila. Underarten är endemisk i Ukraina. Synonym: C. subcapitata.

C. glomerata ssp. symphytifolia

Denna underart blir mellan 20 och 60 centimeter hög och hela plantan är täckt av korta hår. Bladen är ovala. Blommorna är 2,5 centimeter långa och klarblå. Utbredningsområdet är i Transkaukasus. Synonym: C. symphytifolia.

Referenser

• Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
• Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
• Flora of China  eFloras.org
• World Checklist of Campanulaceae. Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet. Retrieved 2020-10-11. Informationen har flyttats till POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - toppklocka - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9