Stenocereus griseus

Från Plantae
Version från den 20 juli 2023 kl. 07.39 av Helena (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' |auktor = (Haw.) Buxb. |year = 1961 |altrubrik = Elfenbenskaktus |bild = Stenocereus griseus.jpg |subclass = Angiospermae |supord = Eudicotyledonae |ord = Caryophyllales |fam = Cactaceae |subfam = Cactoideae |tribus = Pachycereeae |genus = Stenocereus |link = {{PAGENAME}} }} '''Elfenbenskaktus''' är en art i orgelkaktussläktet och familjen kaktusväxter. Utbredningso...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stenocereus griseus
(Haw.) Buxb. 1961
Elfenbenskaktus
Stenocereus griseus.jpg
Släkte Stenocereus
Tribus Pachycereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Elfenbenskaktus är en art i orgelkaktussläktet och familjen kaktusväxter. Utbredningsområdet är i Mexiko, Centralamerika och Västindien samt i Venezuela i norra Sydamerika och Colombia i västra Sydamerika.

Elfenbenskaktus blir upp till 9 meter hög. Basstammen är kort eller saknas helt men den förgrenar sig nära marken och växer trädliknande. Stammarna är grågröna till blågröna och 15 centimeter i diameter.

Stammen är uppdelad i 7 till 9 åsar och längs dem sitter grå areoler med jämna mellanrum. Ur areolen utvecklas 1 centraltagg, sällan 3, som som blir 1 till 5,5 centimeter lång. Runt centraltaggen sitter 5 till 7 radiärtaggar som blir 0,6 till 1,2 centimeter långa.

Blomman är 5,5 till 6 centimeter lång och 4,5 till 5 centimeter i diameter. Den slår ut under natten och är öppen även under dagen efter. De yttre hyllebladen är gröna till rödaktiga och de inre är rosaaktigt vita. Frukten är oval och upp till 5 centimeter lång. Den är mörkröd med rött fruktkött. Fröna är svarta.

  • Knopp

  • Blomma

Synonymer

Cactus eburneus Link 1822
Cactus eburneus (Salm-Dyck) Spreng. 1825
Cereus clavatus Otto & A.Dietr. 1838
Cereus deficiens Otto & A.Dietr. 1838
Cereus eburneus Salm-Dyck 1822
Cereus eburneus var. clavatus Fobe 1908
Cereus eburneus var. monstrosus Salm-Dyck ex DC. 1828
Cereus eburneus var. polygonus Pfeiff. 1837
Cereus griseus Haw. 1812
Cereus peruvianus C.F.Först. 1846
Cereus polygonatus Pfeiff. 1837
Griseocactus griseus (Haw.) Guiggi 2012
Griseocereus griseus (Haw.) Guiggi 2012
Lemaireocereus deficiens (Otto & A.Dietr.) Britton & Rose 1920
Lemaireocereus eburneus (Salm-Dyck) H.P.Kelsey & Dayton 1942
Lemaireocereus griseus (Haw.) Britton & Rose 1909
Neogriseocereus griseus (Haw.) Guiggi 2013
Neolemaireocereus griseus (Haw.) Backeb. 1944
Pilocereus deficiens (Otto & A.Dietr.) Walton 1898
Rathbunia deficiens (Otto & A.Dietr.) P.V.Heath 1992
Rathbunia grisea (Haw.) P.V.Heath 1992
Rathbunia grisea var. monstrosa (Salm-Dyck ex DC.) P.V.Heath 1992
Ritterocereus deficiens (Otto & A.Dietr.) Backeb. 1951
Ritterocereus griseus (Haw.) Backeb. 1951
Stenocereus deficiens (Otto & A.Dietr.) Buxb. 1961
Stenocereus griseus var. monstrosus (Salm-Dyck ex DC.) P.V.Heath 1996

Referenser

  • Alvarado-Sizzo, Hernán & Casas, Alejandro. (2023). "Stenocereus" 978-3-319-77089-5 52-1. doi:10.1007/978-3-319-77089-5_52-1
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-20.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-20].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - elfenbenskaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9