Mammillaria: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 20: Rad 20:
|isbn=0953813444 (complete work)|libris=10387421|sid=147-180}}</ref> olika undergrupper och de flesta arter återfinns i Mexiko.
|isbn=0953813444 (complete work)|libris=10387421|sid=147-180}}</ref> olika undergrupper och de flesta arter återfinns i Mexiko.
__TOC__
__TOC__
De är [[solitärväxande]], flerstammiga och bildar ibland tuvor som blir upp till 1 meter breda. Roten kan vara fibrig, ha rotknölar eller bestå av en kraftig [[pålrot]]. Stammen kan vara [[klotformad]], platt klotformad, nästan [[geofyt]]isk eller [[cylindrisk]] och innehåller ibland en vit sav. Den är alltid uppdelad i [[vårtor]] som sitter arrangerade i ett spiralmönster. Vårtorna kan vara runda, koniska, cylindriska, pyramidformade eller kan ha en knöl på ena sidan och har alltid taggar på toppen. På vårtorna och mellan dem sitter [[areoler]] som kan vara fyllda med filtliknade ludd, hår och borststrån. Taggarna varierar mycket från kraftiga till hårlika och ibland avslutas [[centraltaggar]]na med en krok. [[Blomman]] är öppen under dagen och utvecklas ur areolerna mellan vårtorna nära toppen och ofta med flertalet samtidigt i en ring runt hela stammen. Den är vanligtvis [[radiärsymmetrisk]], oftast liten, [[klockformad]] och med en kort naken blompip. [[Frukten]] är bärlik, naken, avlång eller [[klubbformad]] och röd. [[Fröna]] varierar från bruna till svarta och kan ha en gropig eller rynkig yta.<ref>{{bokref/TCF}}</ref>
De är [[solitärväxande]], flerstammiga och bildar ibland tuvor som blir upp till 1 meter breda. Roten kan vara fibrig, ha rotknölar eller bestå av en kraftig [[pålrot]]. Stammen kan vara [[klotformad]], platt klotformad eller [[cylindrisk]] och innehåller ibland en vit sav. Den är alltid uppdelad i [[vårtor]] som sitter arrangerade i ett spiralmönster. Vårtorna kan vara runda, koniska, cylindriska, pyramidformade eller kan ha en knöl på ena sidan och har alltid taggar på toppen. På vårtorna och mellan dem sitter [[areoler]] som kan vara fyllda med filtliknade ludd, hår och borststrån. Taggarna varierar mycket från kraftiga till hårlika och ibland avslutas [[centraltaggar]]na med en krok. [[Blomman]] är öppen under dagen och utvecklas ur areolerna mellan vårtorna nära toppen och ofta med flertalet samtidigt i en ring runt hela stammen. Den är vanligtvis [[radiärsymmetrisk]], oftast liten, [[klockformad]] och med en kort naken blompip. [[Frukten]] är bärlik, naken, avlång eller [[klubbformad]] och röd. [[Fröna]] varierar från bruna till svarta och kan ha en gropig eller rynkig yta.<ref>{{bokref/TCF}}</ref>


Linnévårtkaktusen, ''[[Mammillaria mammillaris]]'',  är [[typart]] för släktet.
Linnévårtkaktusen, ''[[Mammillaria mammillaris]]'',  är [[typart]] för släktet.

Nuvarande version från 16 juli 2024 kl. 04.02

Mammillaria
Haw. 1812, nom. cons.
Vårtkaktussläktet[1]
Mammillaria mammillaris
Mammillaria mammillaris
Tribus Cacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Vårtkaktussläktet är det största släktet inom familjen kaktusväxter, som har sitt naturliga habitat vida utspritt i södra Nordamerika, Centralamerika och norra Sydamerika, närmare bestämt i länderna Amerikanska Jungfruöarna, Brittiska Jungfruöarna, Colombia, Curaçao, Dominikanska republiken, Guatemala, Haiti, Honduras, Jamaica, Kuba, Mexiko, Nederländska Antillerna, Puerto Rico, Små Antillerna, Trinidad och Tobago, USA och Venezuela. Släktet innehåller 232 arter, är indelat i 21[2] olika undergrupper och de flesta arter återfinns i Mexiko.

De är solitärväxande, flerstammiga och bildar ibland tuvor som blir upp till 1 meter breda. Roten kan vara fibrig, ha rotknölar eller bestå av en kraftig pålrot. Stammen kan vara klotformad, platt klotformad eller cylindrisk och innehåller ibland en vit sav. Den är alltid uppdelad i vårtor som sitter arrangerade i ett spiralmönster. Vårtorna kan vara runda, koniska, cylindriska, pyramidformade eller kan ha en knöl på ena sidan och har alltid taggar på toppen. På vårtorna och mellan dem sitter areoler som kan vara fyllda med filtliknade ludd, hår och borststrån. Taggarna varierar mycket från kraftiga till hårlika och ibland avslutas centraltaggarna med en krok. Blomman är öppen under dagen och utvecklas ur areolerna mellan vårtorna nära toppen och ofta med flertalet samtidigt i en ring runt hela stammen. Den är vanligtvis radiärsymmetrisk, oftast liten, klockformad och med en kort naken blompip. Frukten är bärlik, naken, avlång eller klubbformad och röd. Fröna varierar från bruna till svarta och kan ha en gropig eller rynkig yta.[3]

Linnévårtkaktusen, Mammillaria mammillaris, är typart för släktet.

Undergrupper

Oehmea
Dolichothele
Phellosperma
Chilita
Longiflorae
Pectiniferae
Cochemiea
Mamillopsis
Lasiacanthae
Stylothelae
Proliferae
Sphacelatae
Decipientes
Leptocladodia
Heterochlorae
Rhodanthae
Polyacanthae
Supertextae
Leucocephalae
Mammillaria
Polyedrae

Synonymer

Bartschella Britton & Rose 1923
Cactus L. 1753, nom. rej.
Chilita Orcutt 1926
Cochemiea (K.Brandegee) Walton 1899
Dolichothele (K.Schum.) Britton & Rose 1923
Ebnerella Buxb. 1951
Krainzia Backeb. 1938
Leptocladodia Buxb. 1954
Mamillopsis (E.Morren) Britton & Rose 1923
Neomammillaria Britton & Rose 1923
Phellosperma Britton & Rose 1923
Porfiria Boed. 1926
Pseudomammillaria Buxb. 1951
Solisia Britton & Rose 1923

Se även

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - vårtkaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  2. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 147-180. ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  3. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.