Soehrensia tarijensis: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Echinopsis tarijensis''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = (Vaupel) [[H.Friedrich]] & [[G.D.Rowley]]   
|auktor    = (Vaupel) [[Schlumpb.]]   
|year      = 1974
|year      = 2012
|altrubrik =  
|altrubrik =  
|bild      = FishIslandSalarUyuni.jpg
|bild      = FishIslandSalarUyuni.jpg
Rad 14: Rad 14:
|subfam    = Cactoideae
|subfam    = Cactoideae
|tribus    = Trichocereeae
|tribus    = Trichocereeae
|genus    = Echinopsis
|genus    = Soehrensia
|undergrupp= Trichocereus
|link      = {{PAGENAME}}
|link      = Echinopsis tarijensis
}}
}}
'''''Echinopsis tarijensis''''' är en [[art]] i [[sjöborrekaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga [[habitat]] i den [[argentinska]] provinsen [[Jujuy]] samt de [[bolivianska]] departementen [[Chuquisaca]], [[Cochabamba]], [[La Paz]], [[Oruro]], [[Potosí]] och [[Tarija]]. Den är [[solitärväxande]] men grenar sig ibland. Stammen är [[pelarformad]] och blir upp till 5 meter hög samt 40 centimeter i diameter.
'''''Soehrensia tarijensis''''' är en [[art]] i [[soehrensiasläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga [[habitat]] i den [[argentinska]] provinsen [[Jujuy]] samt de [[bolivianska]] departementen [[Chuquisaca]], [[Cochabamba]], [[La Paz]], [[Oruro]], [[Potosí]] och [[Tarija]]. Den är [[solitärväxande]] men grenar sig ibland. Stammen är [[pelarformad]] och blir upp till 5 meter hög samt 40 centimeter i diameter.
<gallery>
<gallery>
File:Jujuy-QuebradaDeHumahuaca-P3120148.JPG|Habitat i [[Jujuy]].
File:Jujuy-QuebradaDeHumahuaca-P3120148.JPG|Habitat i [[Jujuy]].
</gallery>
</gallery>
''E. tarijensis'' är uppdelad i ungefär 25 [[åsar]]. Längs åsarna sitter stora, filtbeklädda [[areoler]] relativt tätt. I areolen sitter 50 [[taggar]] eller fler som är blekbruna till nästan vita och blir 1 till 8 centimeter långa. Areolen som blomman utvecklas ur är fylld med tät vit eller brun ull. [[Blomman]] utvecklas på toppen av stammen, är [[trattformad]] och blir cirka 12 centimeter lång samt 9 centimeter i diameter. Blompipen och [[hypanthium]] är ungefär 8 centimeter lång och längs den sitter spetsiga fjäll som är 1 centimeter stora. Yttre [[kronbladen]] är brungröna och de inre är vanligtvis röda, men ibland rosa eller krämvita. [[Frukten]] är oval, grön och blir 3,5 till 5 centimeter lång samt 2 till 3 centimeter i diameter. Den är täckt av fjäll och hår. Fruktköttet är vitt.<ref>{{bokref|efternamn=Hunt|förnamn=David R.|medförfattare=Taylor Nigel P., Charles Graham.
''S. tarijensis'' är uppdelad i ungefär 25 [[åsar]]. Längs åsarna sitter stora, filtbeklädda [[areoler]] relativt tätt. I areolen sitter 50 [[taggar]] eller fler som är blekbruna till nästan vita och blir 1 till 8 centimeter långa. Areolen som blomman utvecklas ur är fylld med tät vit eller brun ull. [[Blomman]] utvecklas på toppen av stammen, är [[trattformad]] och blir cirka 12 centimeter lång samt 9 centimeter i diameter. Blompipen och [[hypanthium]] är ungefär 8 centimeter lång och längs den sitter spetsiga fjäll som är 1 centimeter stora. Yttre [[kronbladen]] är brungröna och de inre är vanligtvis röda, men ibland rosa eller krämvita. [[Frukten]] är oval, grön och blir 3,5 till 5 centimeter lång samt 2 till 3 centimeter i diameter. Den är täckt av fjäll och hår. Fruktköttet är vitt.
|titel=The new cactus lexicon|år=2006|utgivare=dh books|utgivningsort=Milborne Port|språk=eng
|isbn=0953813444 (complete work)|libris=10387421|sid=102}}</ref><ref>{{bokref|efternamn=Anderson|förnamn=Edward F
|titel=The cactus family|år=2001|utgivare=Timber Press|utgivningsort=Portland, Or.|språk=eng
|isbn=0-88192-498-9|libris=6243496|sid=283}}</ref>


== Underarter ==
== Underart ==
'''''E. tarijensis'' ssp. ''tarijensis'''''
:'''[[Soehrensia tarijensis ssp. bertramiana|''S. tarijensis'' ssp. ''bertramiana'']]''' <small>(Backeb.) Schlumpb. 2021</small>
:Underart ''tarijensis'' beskrivs som huvudarten och har samma utbredningsområde.
'''''E. tarijensis'' ssp. ''herzogianus''''' <small>(Cárdenas) [[G.Navarro]] 1996</small>
:Underart ''herzogianus'' har vanligtvis 12 skarpa åsar, 10 till 14 radiärtaggar och en enda centraltagg. Den har sitt habitat i La Paz.
'''''E. tarijensis'' ssp. ''bertramiana''''' <small>(Backeb.) [[M.Lowry]] 2002</small>
:Underart ''bertramiana'' är uppdelad i cirka 20 skarpa åsar som blir upp till 3 centimeter höga och har blekgrön hud. Areolerna är stora och sitter 1 centimeter ifrån varandra. Taggarna består av 20 till 25 vita, blekgula eller gulbruna taggar som ibland är borstlika och den längsta blir upp till 10 centimeter långa. Blomman är lila, blekgul eller vit och 10 till 14 centimeter lång samt 10 centimeter i diameter. Frukten är rund, lilagrön och blir 3 till 4 centimeter i diameter. Underarten har sitt habitat i Cochabamba, La Paz, Oruro och Potosí.


== Synonymer ==
== Synonymer ==
{|
{{Div-lista|lista=
|-valign=top
|
:''Cereus tarijensis'' <small>Vaupel 1916</small>
:''Cereus tarijensis'' <small>Vaupel 1916</small>
:''Echinopsis tarijensis'' <small>(Vaupel) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small>
:''Helianthocereus tarijensis'' <small>(Vaupel) Backeb. 1955</small>
:''Lobivia formosa'' var. ''tarijensis'' <small>(Vaupel) Rausch 1987</small>
:''Lobivia formosa'' ssp. ''tarijensis'' <small>(Vaupel) Rausch 1977</small>
:''Trichocereus tarijensis'' <small>(Vaupel) Werderm. 1940</small>
:''Trichocereus tarijensis'' <small>(Vaupel) Werderm. 1940</small>
:''Helianthocereus tarijensis'' <small>(Vaupel) Backeb. 1955, [[nom. inval.]]</small>  
:''Cereus poco'' <small>(Backeb.) Blossf. 1938</small>
:''Lobivia formosa'' ssp. ''tarijensis'' <small>(Vaupel) Rausch 1977</small>
:''Echinopsis herzogiana'' <small>(Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small>
:''Trichocereus poco'' <small>Backeb. 1935</small>
:''Echinopsis herzogiana'' var. ''totorensis'' <small>(Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small>
:''Echinopsis narvaecensis'' <small>(Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small>
:''Echinopsis poco'' <small>(Backeb.) Fiebrich & G.D.Rowley 1974</small>
:''Echinopsis poco'' var. ''albiflora'' <small>(Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small>
:''Echinopsis poco'' var. ''friciana'' <small>(Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small>
:''Echinopsis tarijensis'' ssp. ''herzogiana'' <small>(Cárdenas) G.Navarro 1996</small>
:''Echinopsis tarijensis'' ssp. ''totorensis'' <small>(Cárdenas) G.Navarro 1996</small>
:''Helianthocereus herzogianus'' <small>(Cárdenas) Backeb. 1955</small>
:''Helianthocereus narvaecensis'' <small>(Cárdenas) Backeb. 1955</small>
:''Helianthocereus orurensis'' var. ''albiflorus'' <small>(Cárdenas) Backeb. 1955</small>
:''Helianthocereus poco'' <small>(Backeb.) Backeb. 1951</small>
:''Helianthocereus poco'' <small>(Backeb.) Backeb. 1951</small>
:''Echinopsis poco'' <small>(Backeb.) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small>
:''Helianthocereus poco'' var. ''albiflorus'' <small>(Cárdenas) Backeb. 1955</small>
:''Helianthocereus poco'' var. ''fricianus'' <small>(Cárdenas) Backeb. 1955</small>
:''Helianthocereus poco'' var. ''sanguiniflorus'' <small>Backeb. 1966</small>
:''Lobivia formosa'' var. ''poco'' <small>(Backeb.) G.D.Rowley 1982</small>
:''Lobivia formosa'' var. ''totorensis'' <small>(Cárdenas) Rausch 1977</small>
:''Trichocereus chuquisacanus'' <small>F.Ritter 1966</small>
:''Trichocereus herzogianus'' <small>Cárdenas 1953</small>
:''Trichocereus herzogianus'' <small>Cárdenas 1953</small>
|
:''Helianthocereus herzogianus'' <small>(Cárdenas) Backeb. 1955</small>
:''Echinopsis herzogiana'' <small>(Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small>
:''Trichocereus herzogianus'' var. ''totorensis'' <small>Cárdenas 1953</small>
:''Trichocereus herzogianus'' var. ''totorensis'' <small>Cárdenas 1953</small>
:''Trichocereus narvaecensis'' <small>Cárdenas 1953</small>
:''Trichocereus poco'' <small>Backeb. 1935</small>
:''Trichocereus poco'' var. ''albiflorus'' <small>Cárdenas 1953</small>
:''Trichocereus poco'' var. ''fricianus'' <small>Cárdenas 1953</small>
:''Trichocereus tarijensis'' var. ''densispinus'' <small>F.Ritter 1980</small>
:''Trichocereus tarijensis'' var. ''poco'' <small>(Backeb.) F.Ritter 1980</small>
:''Trichocereus totorensis'' <small>(Cárdenas) F.Ritter 1980</small>
:''Trichocereus totorensis'' <small>(Cárdenas) F.Ritter 1980</small>
:''Echinopsis tarijensis'' ssp. ''totorensis'' <small>(Cárdenas) G.Navarro 1996</small>
}}  
:''Trichocereus bertramianus'' <small>Backeb. 1935</small>
:''Helianthocereus bertramianus'' <small>(Backeb.) Backeb. 1951</small>
:''Echinopsis bertramiana'' <small>(Backeb.) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small>
|}
== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
* {{Bokref/NCL}}
* {{Bokref/TCF}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-01}}
* {{POWO|2023-07-01}}


[[Kategori:Echinopsis|tarijensis]]
[[Kategori:Soehrensia|tarijensis]]
[[Kategori:Echinopsis subsect. Trichocereus]]
[[Kategori:Växter i Jujuy]]
[[Kategori:Kaktusar i Argentina]]
[[Kategori:Växter i Bolivia]]
[[Kategori:Kaktusar i Jujuy]]
[[Kategori:Växter i Chuquisaca]]
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]]
[[Kategori:Växter i Cochabamba]]
[[Kategori:Kaktusar i Chuquisaca]]
[[Kategori:Växter i La Paz]]
[[Kategori:Kaktusar i Cochabamba]]
[[Kategori:Växter i Oruro]]
[[Kategori:Kaktusar i La Paz]]
[[Kategori:Växter i Potosí]]
[[Kategori:Kaktusar i Oruro]]
[[Kategori:Växter i Tarija]]
[[Kategori:Kaktusar i Potosí]]
[[Kategori:Växter i södra Sydamerika]]
[[Kategori:Kaktusar i Tarija]]
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i Argentina]]
[[Kategori:Växter i Argentina]]
[[Kategori:Växter i nordvästra Argentina]]
[[Kategori:Växter i Bolivia]]
[[Kategori:Växter i Bolivia]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växtarter]]

Versionen från 1 juli 2023 kl. 05.05

Soehrensia tarijensis
(Vaupel) Schlumpb. 2012
Habitat i Potosí.
Habitat i Potosí.
Släkte Soehrensia
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Soehrensia tarijensis är en art i soehrensiasläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat i den argentinska provinsen Jujuy samt de bolivianska departementen Chuquisaca, Cochabamba, La Paz, Oruro, Potosí och Tarija. Den är solitärväxande men grenar sig ibland. Stammen är pelarformad och blir upp till 5 meter hög samt 40 centimeter i diameter.

S. tarijensis är uppdelad i ungefär 25 åsar. Längs åsarna sitter stora, filtbeklädda areoler relativt tätt. I areolen sitter 50 taggar eller fler som är blekbruna till nästan vita och blir 1 till 8 centimeter långa. Areolen som blomman utvecklas ur är fylld med tät vit eller brun ull. Blomman utvecklas på toppen av stammen, är trattformad och blir cirka 12 centimeter lång samt 9 centimeter i diameter. Blompipen och hypanthium är ungefär 8 centimeter lång och längs den sitter spetsiga fjäll som är 1 centimeter stora. Yttre kronbladen är brungröna och de inre är vanligtvis röda, men ibland rosa eller krämvita. Frukten är oval, grön och blir 3,5 till 5 centimeter lång samt 2 till 3 centimeter i diameter. Den är täckt av fjäll och hår. Fruktköttet är vitt.

Underart

S. tarijensis ssp. bertramiana (Backeb.) Schlumpb. 2021

Synonymer

Cereus tarijensis Vaupel 1916
Echinopsis tarijensis (Vaupel) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
Helianthocereus tarijensis (Vaupel) Backeb. 1955
Lobivia formosa var. tarijensis (Vaupel) Rausch 1987
Lobivia formosa ssp. tarijensis (Vaupel) Rausch 1977
Trichocereus tarijensis (Vaupel) Werderm. 1940
Cereus poco (Backeb.) Blossf. 1938
Echinopsis herzogiana (Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
Echinopsis herzogiana var. totorensis (Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
Echinopsis narvaecensis (Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
Echinopsis poco (Backeb.) Fiebrich & G.D.Rowley 1974
Echinopsis poco var. albiflora (Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
Echinopsis poco var. friciana (Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
Echinopsis tarijensis ssp. herzogiana (Cárdenas) G.Navarro 1996
Echinopsis tarijensis ssp. totorensis (Cárdenas) G.Navarro 1996
Helianthocereus herzogianus (Cárdenas) Backeb. 1955
Helianthocereus narvaecensis (Cárdenas) Backeb. 1955
Helianthocereus orurensis var. albiflorus (Cárdenas) Backeb. 1955
Helianthocereus poco (Backeb.) Backeb. 1951
Helianthocereus poco var. albiflorus (Cárdenas) Backeb. 1955
Helianthocereus poco var. fricianus (Cárdenas) Backeb. 1955
Helianthocereus poco var. sanguiniflorus Backeb. 1966
Lobivia formosa var. poco (Backeb.) G.D.Rowley 1982
Lobivia formosa var. totorensis (Cárdenas) Rausch 1977
Trichocereus chuquisacanus F.Ritter 1966
Trichocereus herzogianus Cárdenas 1953
Trichocereus herzogianus var. totorensis Cárdenas 1953
Trichocereus narvaecensis Cárdenas 1953
Trichocereus poco Backeb. 1935
Trichocereus poco var. albiflorus Cárdenas 1953
Trichocereus poco var. fricianus Cárdenas 1953
Trichocereus tarijensis var. densispinus F.Ritter 1980
Trichocereus tarijensis var. poco (Backeb.) F.Ritter 1980
Trichocereus totorensis (Cárdenas) F.Ritter 1980

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-01].
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-01.