Peniocereus striatus: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Peniocereus striatus''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = (Brandegee) [[Buxb.]]   
|auktor    = (Brandegee) [[Buxb.]]   
|year      = 1975
|year      = 1975
Rad 6: Rad 6:
|bild      = Peniocereus striatus bei Todos Santos.jpg
|bild      = Peniocereus striatus bei Todos Santos.jpg
|bildtext  =  
|bildtext  =  
|regnum    = Plantae
|subclass  = Angiospermae
|subclass  = Angiospermae
|supord    = Eudicotyledonae
|supord    = Eudicotyledonae
Rad 14: Rad 13:
|tribus    = Pachycereeae
|tribus    = Pachycereeae
|genus    = Peniocereus
|genus    = Peniocereus
|link      = Peniocereus striatus
|link      = {{PAGENAME}}
|iucn      =  
|iucn      =  
}}
}}
'''''Peniocereus striatus''''' är en [[art]] i [[stavkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från havsnivå till 400 meter i den [[amerikanska]] delstaten [[Arizona]], samt de [[mexikanska]] delstaterna [[Baja California]], [[Baja California Sur]], [[Sinaloa]] och [[Sonora]]. Den har ett buskliknande växtsätt, är inte iögonfallande, liknar en vinranka med många grenar och blir upp till 1 meter hög. [[Roten]] består av ett kluster med rötter där varje rot slutar med en knöl. Knölen har gulbrun hud och blir 30 till 40 centimeter lång.
'''''Peniocereus striatus''''' är en [[art]] i [[stavkaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]]. [[Artepitetet]] ''striatus'' kommer från latinets ''stria'' och betyder fårad, vilket beskriver de tätt sittande åsarna.


''P. striatus'' har en upprättväxande till lutande stam som har brungrön till grågrön hud och blir 30 till 100 centimeter lång samt upp till 0,6 centimeter i diameter. Den är tunn, grenar sig en bit upp och har till synes långa smala fåror i sig. Stammen är uppdelad i 6 till 9 [[åsar]] som är breda och låga. Längs åsarna sitter [[areoler]] relativt glest. Ur areolen utvecklas 2 [[centraltaggar]] och 9 till 10 [[radiärtaggar]]. Centraltaggarna är vita, raka, pekar nedåt och blir upp till 3 millimeter långa. Radiärtaggarna är vita med ibland svarta spetsar, raka, små och sitter utplattade mot stammen. [[Blomman]] är rödlila och är vanligtvis öppen under dagen. Den blir 7,5 till 15 centimeter lång och 5,5 till 7,5 centimeter i diameter. [[Hypanthium]] och blompip har ull och borstliknande taggar. [[Frukten]] är päronformad, scharlakansröd med rött fruktkött och blir upp till 4 centimeter lång.<ref>{{Bokref/NCL}}</ref><ref>{{Bokref/TCF}}</ref>
''Peniocereus striatus'' har ett buskliknande växtsätt, liknar en vinranka med många grenar och blir upp till 1 meter hög. [[Roten]] består av en samling med rötter där varje rot slutar med en knöl. Knölen är gulbrun och blir 30 till 40 centimeter lång.


Det [[vetenskapliga namnet]] ''striatus'' kommer från latinets ''stria'' och betyder fårad, vilket beskriver de tätt sittande åsarna.<ref>{{Bokref/VetNam}}</ref>
Stammen är upprättväxande till lutande, brungrön till grågrön och blir 30 till 100 centimeter lång samt upp till 0,6 centimeter i diameter. Den grenar sig en bit upp och har till synes långa smala fåror i sig. Den är uppdelad i 6 till 9 [[åsar]] som är breda och låga. Längs åsarna sitter [[areoler]] relativt glest. Ur areolen utvecklas 2 [[centraltaggar]] och 9 till 10 [[radiärtaggar]]. Centraltaggarna är vita, raka, pekar nedåt och blir upp till 0,3 centimeter långa. Radiärtaggarna är vita med ibland svarta spetsar, raka, små och sitter utplattade mot stammen.
 
[[Blomman]] är rödlila och är vanligtvis öppen under dagen. Den blir 7,5 till 15 centimeter lång och 5,5 till 7,5 centimeter i diameter. [[Hypanthium]] och blompip har ull och borstliknande taggar. [[Frukten]] är päronformad, scharlakansröd med rött fruktkött och blir upp till 4 centimeter lång.
 
Utbredningsområdet är i [[sydvästra USA]], [[nordöstra Mexiko]] och [[nordvästra Mexiko]]. Arten har använts som medicin av ursprungsbefolkningen. Se vidare [[kaktusväxternas etnobotanik]].


''P. striatus'' har använts som medicin av ursprungsbefolkningen. Se vidare [[kaktusväxternas etnobotanik]].
== Synonymer ==
== Synonymer ==
{|
{{div-lista|lista=
|-valign=top
: ''Cereus diguetii'' <small>F.A.C.Weber 1895</small>
|
: ''Cereus striatus'' <small>Brandegee 1891</small>
:''Cereus striatus'' <small>Brandegee 1891</small>
: ''Neoevansia diguetii'' <small>(F.A.C.Weber) W.T.Marshall 1941</small>
:''Wilcoxia striata'' <small>(Brandegee) Britton & Rose 1909</small>
: ''Neoevansia striata'' <small>(Brandegee) Sánchez-Mej. 1973</small>
:''Neoevansia striata'' <small>(Brandegee) Sánchez-Mej. 1973</small>
: ''Peniocereus diguetii'' <small>(F.A.C.Weber) Backeb. 1951</small>
:''Cereus diguetii'' <small>F.A.C.Weber 1895</small>
: ''Wilcoxia diguetii'' <small>(F.A.C.Weber) Peebles 1949</small>
|
: ''Wilcoxia striata'' <small>(Brandegee) Britton & Rose 1909</small>
:''Neoevansia diguetii'' <small>(F.A.C.Weber) W.T.Marshall 1941</small>
}}
:''Wilcoxia diguetii'' <small>(F.A.C.Weber) Peebles 1949</small>
:''Peniocereus diguetii'' <small>(F.A.C.Weber) Backeberg 1951</small>
|}
== Referenser ==
== Referenser ==
<references />
<small>
* {{Bokref/NCL}}
* {{Bokref/TCF}}
* {{POWO|2023-07-22}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-07-22}}
* {{Bokref/VetNam}}
</small>
{{Språk|en=Gearstem cactus}}
{{Språk|en=Gearstem cactus}}


[[Kategori:Peniocereus|striatus]]
[[Kategori:Peniocereus|striatus]]
[[Kategori:Kaktusar i Nordamerika]]
[[Kategori:Växtarter]]
 
[[Kategori:Kaktusar i sydvästra USA]]
[[Kategori:Kaktusar i Arizona]]
[[Kategori:Kaktusar i Mexiko]]
[[Kategori:Kaktusar i Mexiko]]
[[Kategori:Kaktusar i nordöstra Mexiko]]
[[Kategori:Kaktusar i nordvästra Mexiko]]
[[Kategori:Kaktusar i nordvästra Mexiko]]
[[Kategori:Kaktusar i Baja California]]
[[Kategori:Kaktusar i Baja California]]
Rad 49: Rad 58:
[[Kategori:Kaktusar i Sinaloa]]
[[Kategori:Kaktusar i Sinaloa]]
[[Kategori:Kaktusar i Sonora]]
[[Kategori:Kaktusar i Sonora]]
[[Kategori:Kaktusar i USA]]
[[Kategori:Kaktusar i sydvästra USA]]
[[Kategori:Kaktusar i Arizona]]
<!--- växtrgeografi --->
<!--- växtrgeografi --->
[[Kategori:Växter i Nordamerika]]
[[Kategori:Växter i sydvästra USA]]
[[Kategori:Växter i Arizona]]
[[Kategori:Växter i Mexiko]]
[[Kategori:Växter i Mexiko]]
[[Kategori:Växter i nordöstra Mexiko]]
[[Kategori:Växter i nordvästra Mexiko]]
[[Kategori:Växter i nordvästra Mexiko]]
[[Kategori:Växter i Baja California]]
[[Kategori:Växter i Baja California]]
Rad 60: Rad 68:
[[Kategori:Växter i Sinaloa]]
[[Kategori:Växter i Sinaloa]]
[[Kategori:Växter i Sonora]]
[[Kategori:Växter i Sonora]]
[[Kategori:Växter i USA]]
[[Kategori:Växter i sydvästra USA]]
[[Kategori:Växter i Arizona]]
[[Kategori:Växtarter]]

Nuvarande version från 22 juli 2023 kl. 07.22

Peniocereus striatus
(Brandegee) Buxb. 1975
Peniocereus striatus bei Todos Santos.jpg
Släkte Peniocereus
Tribus Pachycereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Peniocereus striatus är en art i stavkaktussläktet och familjen kaktusväxter. Artepitetet striatus kommer från latinets stria och betyder fårad, vilket beskriver de tätt sittande åsarna.

Peniocereus striatus har ett buskliknande växtsätt, liknar en vinranka med många grenar och blir upp till 1 meter hög. Roten består av en samling med rötter där varje rot slutar med en knöl. Knölen är gulbrun och blir 30 till 40 centimeter lång.

Stammen är upprättväxande till lutande, brungrön till grågrön och blir 30 till 100 centimeter lång samt upp till 0,6 centimeter i diameter. Den grenar sig en bit upp och har till synes långa smala fåror i sig. Den är uppdelad i 6 till 9 åsar som är breda och låga. Längs åsarna sitter areoler relativt glest. Ur areolen utvecklas 2 centraltaggar och 9 till 10 radiärtaggar. Centraltaggarna är vita, raka, pekar nedåt och blir upp till 0,3 centimeter långa. Radiärtaggarna är vita med ibland svarta spetsar, raka, små och sitter utplattade mot stammen.

Blomman är rödlila och är vanligtvis öppen under dagen. Den blir 7,5 till 15 centimeter lång och 5,5 till 7,5 centimeter i diameter. Hypanthium och blompip har ull och borstliknande taggar. Frukten är päronformad, scharlakansröd med rött fruktkött och blir upp till 4 centimeter lång.

Utbredningsområdet är i sydvästra USA, nordöstra Mexiko och nordvästra Mexiko. Arten har använts som medicin av ursprungsbefolkningen. Se vidare kaktusväxternas etnobotanik.

Synonymer

Cereus diguetii F.A.C.Weber 1895
Cereus striatus Brandegee 1891
Neoevansia diguetii (F.A.C.Weber) W.T.Marshall 1941
Neoevansia striata (Brandegee) Sánchez-Mej. 1973
Peniocereus diguetii (F.A.C.Weber) Backeb. 1951
Wilcoxia diguetii (F.A.C.Weber) Peebles 1949
Wilcoxia striata (Brandegee) Britton & Rose 1909

Referenser

  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-22.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-22].
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris. 


Översättningar • Engelska: Gearstem cactus