Orchidaceae/IJK: Skillnad mellan sidversioner
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{: | {{:Orchidaceae/TaxoText}} | ||
{| | == Släkten == | ||
{{:Orchidaceae/TOC}} | |||
{{div-lista|lista= | |||
:''[[Ida]]'' | |||
: ''[[Imerinaea]]'' | : ''[[Imerinaea]]'' | ||
: ''[[Ionopsis]]'' | : ''[[Ionopsis]]'' | ||
: ''[[Ipsea]]'' | : ''[[Ipsea]]'' | ||
: ''[[Isabelia]]'' | : ''[[Isabelia]]'' | ||
: ''[[Isochilus]]'' | : ''[[Isochilus]]'' | ||
: ''[[Isotria]]'' | : ''[[Isotria]]'' | ||
: ''[[Ixyophora]]'' | : ''[[Ixyophora]]'' | ||
: ''[[Jacquiniella]]'' | |||
: ''[[Jejewoodia]]'' | |||
: ''[[Jumellea]]'' | |||
: ''[[Kefersteinia]]'' | |||
: ''[[Kegeliella]]'' | |||
: ''[[Kionophyton]]'' | |||
: '' | : ''[[Kipandiorchis]]'' | ||
: ''[[Koellensteinia]]'' | |||
: ''[[Kylicanthe]]'' | |||
}} | |||
<gallery mode=packed | <gallery mode=packed style="text-align:left"> | ||
Ionopsis utricularioides - inflorescence.jpg|''[[Ionopsis utricularioides]]'' | |||
Isotria medeoloides2.jpg|''[[Isotria medeoloides]]'' | |||
Jumellea recta.jpg|''[[Jumellea recta]]'' | |||
Kefersteinia tolimensis Orchi 002.jpg|''[[Kefersteinia tolimensis]]'' | |||
</gallery> | </gallery> | ||
{{:Orchidaceae/Ref}} | |||
[[Kategori:Lista över släkten i familjen orkidéer|IJK]] | |||
Nuvarande version från 18 juli 2024 kl. 15.21
| Orchidaceae Juss. 1789 Orkidéer | |
| |
| Orchis militaris, johannesnycklar | |
| Ordning | Asparagales |
| Överordning | Monocotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Orkidéer är en av de största växtfamiljerna med fler än 20 000 arter fördelade på 707 släkten. Av alla dessa är det egentligen bara en enda art som kan räknas som nyttoväxt och det är Vanilla planifolia, vaniljorkidé, som odlas för sin frukt som kallas vaniljstång.
Uppbyggnad och växtsätt
Gemensamt för orkidéerna är bland annat blommans uppbyggnad. En orkidéblomma har 6 hylleblad uppdelade i 3 yttre och 3 inre. Ett av de inre hyllebladen är utdragen till en läpp och har ofta en sporre. Ståndarna är sammanvuxna med pistillens märke och bildar en så kallad könspelare. Pollenet sitter ofta i klumpar, så kallade pollinier.
Många orkidéer har pseudobulber längst ner på stammen. Dessa lagrar vatten och näring.
Orkidéerna har i huvudsak två olika växtsätt. Antingen kan de nya skotten alltid växa ovanpå de gamla skotten. Detta växtsätt kallas monopodialt. Andra får nya skott bredvid de gamla och växer alltså i sidled. Detta kallas för ett sympodialt växtsätt. För båda gäller att de äldre skotten vissnar ner. Nya blommor kommer på nya skott.
- Växtsätt
En Vanda-hybrid med monopodialt växtsätt.
En Dendrobium som växer sympodialt.
Orkidéer kan växa uppe i träd och sådana orkidéer är epifyter. De får all näring och vatten från regnvatten som rinner längs trädstammarna. Det finns också orkidéer som växer med sina rötter i jorden och dessa kallas markväxande. Det finns även andra växtformer, till exempel litofyter som växer på berg eller mycket stenig mark. Det finns orkidéer som är saprofyter. Det innebär att de inte innehåller det gröna färgämnet klorofyll, utan får sin näring från förmultnande växter.
Utbredning
Det finns orkidéer överallt på jorden utom vid polerna och i vattnet.
Några orkidéer som är vildväxande i Sverige
|
|
|
Odling
Det går inte att ge några generella råd för odling av orkidéer i hemmet, utan man måste ta reda på hur och var varje orkidé växer i sitt naturliga utbredningsområde. En orkidé från en tropisk regnskog vill exempelvis ha hög luftfuktighet och jämn värme året runt och dygnet runt, medan arter från svalare områden kanske måste ha en kylig vinterdvala eller svalare nätter för att överhuvudtaget vilja blomma om.
Eftersom orkidéer är mycket populära prydnadsväxter har en i det närmaste oändlig mängd hybrider och sorter odlats fram. Det är inte ovanligt att sådana som säljs i växtaffärerna är tåligare mot det inomhusklimat vi har i våra bostäder än vad de rena arterna är.
Släkten
Släkten i familjen orkidéer: A B C D EF G H IJK L M N O P QR S T UVWXYZ
Systematik
Enligt en viss systematik är alla orkidésläkten uppdelade i olika underfamiljer, tribus och till och med undertribus. Följande underfamiljer är accepterade:
- Apostasioideae Horan. 1847
- Cypripedioideae Lindl. ex Endl. 1837
- Epidendroideae Lindl. ex Endl. 1837
- Orchidoideae Eaton 1836
- Vanilloideae Szlach. in Fragm. 1995
Referenser
- Rosén, Susanna; Skoog Anna, Göttfert Peter: Orkidéer: sinnligt vackra, enkla att sköta, Ica, Västerås 1997 (swe). ISBN 91-534-1843-3 (inb.). Libris.
- Fitter, Richard; Fitter Alastair, Blamey Marjorie, Staav Roland: Bonniers flora i färg: mer än 1000 nordeuropeiska blommor i text och bild : en fälthandbok, Bonnier, Stockholm 1983 (swe). ISBN 91-34-50231-9. Libris.
- Widén Marie, Widén Björn: Botanik: systematik, evolution, mångfald, Studentlitteratur, Lund 2008 (swe). ISBN 978-91-44-04304-3 (inb.). Libris.
- Internet Orchid Species Photo Encyclopedia (IOSPE), Jay Pfahl, ISSN 2167-6224 - http://www.orchidspecies.com/index.htm
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-02-08.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-02-08].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - orkidéer - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
