Soehrensia volliana: Skillnad mellan sidversioner
(Skapade sidan med '{{Taxo |rubrik = ''Echinopsis volliana'' |auktor = (Backeb.) H.Friedrich & G.D.Rowley |year = 1974 |altrubrik = |bild = Cactus 002.jpg |bildtext = |reg…') |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
(3 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Taxo | {{Taxo | ||
|rubrik = '' | |rubrik = ''{{PAGENAME}}'' | ||
|auktor = (Backeb.) [[ | |auktor = (Backeb.) [[Schlumpb.]] | ||
|year = | |year = 2012 | ||
|altrubrik = | |altrubrik = | ||
|bild = Cactus 002.jpg | |bild = Cactus 002.jpg | ||
Rad 14: | Rad 14: | ||
|subfam = Cactoideae | |subfam = Cactoideae | ||
|tribus = Trichocereeae | |tribus = Trichocereeae | ||
|genus = | |genus = Soehrensia | ||
|link = {{PAGENAME}} | |||
|link = | |||
}} | }} | ||
''''' | '''''Soehrensia volliana''''' är en [[art]] i [[soehrensiasläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i det [[bolivianska]] departementet [[Cochabamba]]. Den har ett busklikt växtsätt och grenar sig vid basen med ett flertal upprättväxande stammar. Stammen är [[cylindrisk]] och är blankt ljusgrön och blir upp till 10 centimeter i diameter. | ||
'' | ''S. volliana'' är uppdelad i cirka 13 rundade [[åsar]]. Längs åsarna sitter [[areoler]] 2,5 centimeter från varandra. Ur areolerna utvecklas bärnstensfärgade taggar. Taggarna består av 1 [[centraltagg]] som blir upp till 2,5 centimeter lång. Runt centraltaggen sitter 8 till 11 [[radiärtaggar]] som är tunna, styva och blir upp till 0,7 centimeter långa. De spretar ut åt sidan i alla riktningar från centraltaggen sett. [[Blomman]] är vit och blir upp till 12 centimeter lång. [[Frukten]] är avlång och hårig. | ||
== Synonymer == | == Synonymer == | ||
:''Echinopsis volliana'' <small>(Backeb.) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small> | |||
:''Trichocereus vollianus'' <small>Backeb. 1935</small> | :''Trichocereus vollianus'' <small>Backeb. 1935</small> | ||
:''Echinopsis tacaquirensis'' ssp. ''taquimbalensis'' <small>(Cárdenas) G.Navarro 1996</small> | |||
:''Echinopsis taquimbalensis'' <small>(Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small> | |||
:''Echinopsis taquimbalensis'' var. ''wilkeae'' <small>(Backeb.) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small> | |||
:''Echinopsis taratensis'' <small>(Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small> | |||
:''Echinopsis volliana'' var. ''rubrispina'' <small>(Backeb.) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974</small> | |||
:''Trichocereus tacaquirensis'' ssp. ''taquimbalensis'' <small>(Cárdenas) Guiggi 2012</small> | |||
:''Trichocereus taquimbalensis'' <small>Cárdenas 1953</small> | |||
:''Trichocereus taquimbalensis'' var. ''wilkeae'' <small>Backeb. 1957</small> | |||
:''Trichocereus taratensis'' <small>Cárdenas 1966</small> | |||
:''Trichocereus vollianus'' var. ''rubrispinus'' <small>Backeb. 1936</small> | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
< | <small> | ||
* Cactaceae Systematics Initiatives: ''Bulletin of the International Cactaceae Systematics Group''. England. vol. 9+: Jun 2000+, ISSN 1470-9805 | |||
* {{Bokref/NCL|sid=}} | |||
* {{Bokref/TCF|sid=}} | |||
* {{POWO|2022-12-09}} | |||
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-12-09}} | |||
</small> | |||
[[Kategori: | [[Kategori:Soehrensia|volliana]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]] | [[Kategori:Kaktusar i Bolivia]] | ||
[[Kategori:Kaktusar i Cochabamba]] | [[Kategori:Kaktusar i Cochabamba]] | ||
[[Kategori:Växter i Bolivia]] | [[Kategori:Växter i Bolivia]] | ||
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växtarter]] |
Nuvarande version från 21 december 2022 kl. 20.49
Soehrensia volliana (Backeb.) Schlumpb. 2012 | |
Släkte | Soehrensia |
Tribus | Trichocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Soehrensia volliana är en art i soehrensiasläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i det bolivianska departementet Cochabamba. Den har ett busklikt växtsätt och grenar sig vid basen med ett flertal upprättväxande stammar. Stammen är cylindrisk och är blankt ljusgrön och blir upp till 10 centimeter i diameter.
S. volliana är uppdelad i cirka 13 rundade åsar. Längs åsarna sitter areoler 2,5 centimeter från varandra. Ur areolerna utvecklas bärnstensfärgade taggar. Taggarna består av 1 centraltagg som blir upp till 2,5 centimeter lång. Runt centraltaggen sitter 8 till 11 radiärtaggar som är tunna, styva och blir upp till 0,7 centimeter långa. De spretar ut åt sidan i alla riktningar från centraltaggen sett. Blomman är vit och blir upp till 12 centimeter lång. Frukten är avlång och hårig.
Synonymer
- Echinopsis volliana (Backeb.) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
- Trichocereus vollianus Backeb. 1935
- Echinopsis tacaquirensis ssp. taquimbalensis (Cárdenas) G.Navarro 1996
- Echinopsis taquimbalensis (Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
- Echinopsis taquimbalensis var. wilkeae (Backeb.) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
- Echinopsis taratensis (Cárdenas) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
- Echinopsis volliana var. rubrispina (Backeb.) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
- Trichocereus tacaquirensis ssp. taquimbalensis (Cárdenas) Guiggi 2012
- Trichocereus taquimbalensis Cárdenas 1953
- Trichocereus taquimbalensis var. wilkeae Backeb. 1957
- Trichocereus taratensis Cárdenas 1966
- Trichocereus vollianus var. rubrispinus Backeb. 1936
Referenser
- Cactaceae Systematics Initiatives: Bulletin of the International Cactaceae Systematics Group. England. vol. 9+: Jun 2000+, ISSN 1470-9805
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-12-09.
- IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-12-09].