Echinocereus: Skillnad mellan sidversioner
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Helena (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 38: | Rad 38: | ||
: ''[[Echinocereus bristolii]]'' | : ''[[Echinocereus bristolii]]'' | ||
: ''[[Echinocereus canus]]'' | : ''[[Echinocereus canus]]'' | ||
: ''[[Echinocereus | : ''[[Echinocereus chisosensis]]'' | ||
: ''[[Echinocereus cinerascens]]'' - grå kägelkaktus | : ''[[Echinocereus cinerascens]]'' - grå kägelkaktus | ||
: ''[[Echinocereus coccineus]]'' - scharlakanskägelkaktus | : ''[[Echinocereus coccineus]]'' - scharlakanskägelkaktus | ||
Nuvarande version från 12 juli 2023 kl. 21.53
| Echinocereus Engelm. 1848 Kägelkaktussläktet | |
| |
| E. engelmannii, kägelkaktus | |
| Tribus | Pachycereeae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Kägelkaktussläktet är ett släkte som omfattar ungefär 75 arter i familjen kaktusväxter. Utbredningsområdet är i nordvästra USA, norra centrala USA, sydvästra USA, södra centrala USA och i Mexiko.
Växterna i släktet är solitärväxande eller grenar sig och bildar stora tuvor. Sidoskott brukar ofta pressa sig rakt igenom huden så den spricker. Stammen kan vara klotformad till cylindrisk, upprättväxande eller liggande och är för det mesta helt täckt av taggar. Växterna blir 1 till 60 centimeter höga, till och med upp till 4 meter då de får stöd av annan vegetation eller lutar sig mot klippor. Rötterna kan vara fibriga eller ha rotknölar.
Stammen är uppdelad i 4 till 26 åsar som vanligtvis är mycket tydliga och ibland är de även uppdelade i vårtor. Längs åsarna sitter areoler med jämna mellanrum och finns där vårtor så sitter de på toppen av vårtan. Taggarna som utvecklas ur areolen varierar mycket både i antal, längd och tjocklek. Blomman utvecklas ur den övre delen av areolen eller pressar sig fram så huden spricker. Den är öppen under dagen och är trattformad. Färgen på blomman varierar oftast mellan många ljusa färger och den kan vara stor eller liten. Blompipen och hypanthium är täckt av taggar, borststrån och ibland även ull. Märket är vanligtvis grönt men ibland även vitt. Frukten är rund till oval, grön till röd och spricker vanligtvis upp på tvären då den mognat. Den har vanligtvis taggar men dessa kan ibland försvinna och innehållet är oftast köttigt. Fröna är brett ovala och har små vårtor. De är svarta och blir 0.8 till 2 millimeter långa.
Blomknopp som pressar sig fram genom huden, E. triglochidiatus.
Arter
- Echinocereus acanthosetus
- Echinocereus acifer
- Echinocereus adustus - kamkägelkaktus
- Echinocereus apachensis
- Echinocereus arizonicus
- Echinocereus bakeri
- Echinocereus barthelowianus
- Echinocereus berlandieri - krypkägelkaktus
- Echinocereus bonkerae
- Echinocereus brandegeei
- Echinocereus bristolii
- Echinocereus canus
- Echinocereus chisosensis
- Echinocereus cinerascens - grå kägelkaktus
- Echinocereus coccineus - scharlakanskägelkaktus
- Echinocereus dasyacanthus - gul regnbågskaktus
- Echinocereus engelmannii - kägelkaktus
- Echinocereus enneacanthus - tuvad kägelkaktus
- Echinocereus fasciculatus
- Echinocereus felixianus
- Echinocereus fendleri - rosa kägelkaktus
- Echinocereus ferreirianus - rödögd kägelkaktus
- Echinocereus freudenbergeri
- Echinocereus grandis - vit kägelkaktus
- Echinocereus gurneyi
- Echinocereus knippelianus - dvärgkägelkaktus
- Echinocereus kroenleinii
- Echinocereus laui - yecora-kägelkaktus
- Echinocereus ledingii
- Echinocereus leucanthus - vit pinnkägelkaktus
- Echinocereus longisetus - borstkägelkaktus
- Echinocereus mapimiensis
- Echinocereus maritimus
- Echinocereus nicholii - blek kägelkaktus
- Echinocereus nivosus
- Echinocereus occidentalis
- Echinocereus ortegae
- Echinocereus pacificus
- Echinocereus palmeri - fingerkägelkaktus
- Echinocereus pamanesiorum
- Echinocereus papillosus - vårtkägelkaktus
- Echinocereus parkeri - kuddkägelkaktus
- Echinocereus pectinatus - liten regnbågskaktus
- Echinocereus pentalophus - praktkägelkaktus
- Echinocereus polyacanthus
- Echinocereus poselgeri - pinnkägelkaktus
- Echinocereus primolanatus
- Echinocereus pseudopectinatus
- Echinocereus pulchellus - jordkägelkaktus
- Echinocereus rayonesensis
- Echinocereus reichenbachii - tättaggig kägelkaktus
- Echinocereus relictus
- Echinocereus rigidissimus - regnbågskaktus
- Echinocereus russanthus
- Echinocereus salm-dyckianus - orange kägelkaktus
- Echinocereus santaritensis
- Echinocereus scheeri - kvällskägelkaktus
- Echinocereus schereri
- Echinocereus schmollii - luden pinnkägelkaktus
- Echinocereus sciurus - ekorrkägelkaktus
- Echinocereus scopulorum - klippkägelkaktus
- Echinocereus sharpii
- Echinocereus spinigemmatus
- Echinocereus stolonifer - kvickkägelkaktus
- Echinocereus stramineus - halmkägelkaktus
- Echinocereus subinermis - naken kägelkaktus
- Echinocereus triglochidiatus - röd kägelkaktus
- Echinocereus viereckii
- Echinocereus viridiflorus - citronkägelkaktus
- Echinocereus waldeisii
- Echinocereus websterianus - stor kägelkaktus
- Echinocereus weinbergii
- Echinocereus yavapaiensis
- Echinocereus zapalinamensis
Systematik
Släktet beskrevs av George Engelmann 1848 med E. viridiflorus som typart. Det märkliga är att Engelmann slog ihop släktet med Cereus redan året efter, alltså 1849. Det var inte förrän Karl Schumann tog tag i det hela mellan 1897 och 1898 som släktet fick sin nuvarande form. Det fanns dock en del som inte accepterade att alla arter skulle finnas med i släktet. Nathaniel Britton och Joseph Rose lyfte ut E. poselgeri 1909 som typart till det nya släktet Wilcoxia. Den internationella systematikgruppen flyttade dock tillbaka dessa arter till Echinocereus igen. 1974 flyttade Gordon Rowley ut E. pensilis och skapade det nya släktet Morangaya.
Undergrupper
Släktet är indelat i 7 undergrupper, enligt Nigel Taylor (1994), för att underlätta sortering efter vissa egenskaper och utseende.
subsect. Erecti
subsect. Triglochidiata
subsect. Costati
subsect. Echinocereus
subsect. Reichenbachii
subsect. Wilcoxia
subsect. Pulchellus
Synonymer
- Wilcoxia Britton & Rose 1909
Listor
Referenser
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-10.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-10].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - kägelkaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
