×Epicactus
×Epicactus nom. illeg. G.D.Rowley 2004 Bladkaktushybrider | |
×E. 'South of Border' | |
Tribus | Hylocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Bladkaktushybrider är ett samlingsnamn på ett antal komplexa hybrider mellan flertalet kaktussläkten, med ett släktträd som sällan är noterat eller kartlagt.
De flesta hybrider är en blandning mellan arter i solkaktussläktet, bladkaktussläktet och nattkaktussläktet. Det har publicerats en mängd olika vetenskapliga namn för olika hybrider, men dessa är ofta svåra att använda då man varken känner till hybridernas ursprung i detalj och det faktum att nästan alla släkten finns med i hybridens släkträd.
Systematik
Av praktiska skäl används vanligtvis det vetenskapliga namnet ×Epicactus som samlingsnamn, trots att det är botaniskt ogiltigt. De namn som är giltigt publicerade är ×Disophyllum som publicerades 1968 av Clive Innes, ×Disoselenicereus som publicerades av Eckhard Meier 1990, ×Cephalepiphyllum som publicerades 1990 av Roy Mottram och ×Aporepiphyllum som publicerades 1980 av Gordon Rowley.
Hybrider
- Disocactus × Epiphyllum → ×Disophyllum Innes 1968
- Epiphyllum × Aporocactus → ×Aporepiphyllum G.D.Rowley 1980
- Disocactus × Selenicereus → ×Disoselenicereus E.Meier 1990
- Cephalocereus × Epiphyllum → ×Cephalepiphyllum Mottram 1990
Kultivarer
I över 100 år har både botaniker och hobbyodlare arbetat med att korsa Epiphyllum med andra typer av storblommiga djungelkaktusar inom olika släkten, såsom Disocactus, Hylocereus och Selenicereus, och lyckades bland annat få fram en stor variation gällande färger men framför allt dagblommande hybrider. Arbetet med att få fram nya vackra hybrider fortgår än idag och den stora kampen gäller nog den som kan få fram mer eller mindre blå blommor. Det finns över 13 000 olika hybrider, eller kultivarer, idag men antalet växer hela tiden. Det kan ta mellan 7 och 8 år från att man sår ett nytt frö till att ny sort finns till. En ny hybrid måste kunna uppvisa samma blomtyp och färgsättning tre år i rad innan den kan registreras som en ny sort hos Epiphyllum Society of America.
Det har etablerats ett gemensamt system för försäljare och förädlare att sortera dessa kultivarer och det sker endast med tanke på blomstorlek. Storleken anges som XS extra liten och det gäller de med blommor mindre än 5 centimeter, S liten för blommor mellan 6 och 13 centimeter, M mellanstor 13 till 18 centimeter, L stor 18 till 23 centimeter och till sist XL som betyder extra stor och det gäller alla med blommor större en 23 centimeter. Storleken är en genomsnittsstorlek och varierar lite beroende på hur plantan trivs och odlas.
Referenser
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - bladkaktushybrider - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- Fingerle, K. 2015: Karin's Epi Seite. Registrierte Epikakteen von A-Z.
- Epiphyllum Society of America