Turbinicarpus beguinii
| Turbinicarpus beguinii (N.P.Taylor) Mosco & Zanov. 1997 Blågrön småkaktus[1] | |
| |
| Släkte | Turbinicarpus |
| Tribus | Cacteae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
| Status enligt rödlista: sårbar | |
| |
Blågrön småkaktus är en art i småkaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat i de mexikanska delstaterna Coahuila, San Luis Potosí och Nuevo León. Den är solitärväxande, klotformad till kort cylindrisk och blir 7 till 10 centimeter hög samt 2 till 4,5 centimeter i diameter. Huden är grå till blågrön och den är uppdelad i koniska vårtor som blir 2 till 3 millimeter höga.[2]
Den blågröna småkaktusen har 2 till 3 tunna centraltaggar som är vita till gulbruna med mörka spetsar och blir 12 till 15 millimeter långa. De är raka och är riktade rakt uppåt. Runt centraltaggarna sitter 12 till 16 radiärtaggar som är vita med mörka spetsar och blir 4 till 6 millimeter långa. Dessa är raka och spretar rakt ut åt alla håll. Blomman är rosalila med ljusa kanter längs kronbladen eller gul till ljusgul och blir 1,2 till 2,5 centimeter i diameter. Frukten är ljusgrön till rosalila och blir 8 till 18 millimeter lång.
Turbinicarpus beguinii räknas som utrotningshotad och är upptagen på CITES Appendix I samt Rödlistan.[3]
Underarter
- Hintonsmåkaktus - T. beguinii ssp. hintoniorum A.Hofer 2000
- Zaragozasmåkaktus - T. beguinii ssp. zaragozae (Glass & R.Foster) Glass & A.Hofer ex Glass l997
Synonymer
- Thelocactus beguinii N.P.Taylor 1983
- Echinocactus beguinii F.A.C.Weber ex K.Schum. 1898, nom. inval.
- Neolloydia beguinii (F.A.C.Weber ex K.Schum.) Britton & Rose 1923, nom. inval.
- Gymnocactus beguinii (F.A.C.Weber ex K.Schum.) Backeberg 1951, nom. inval.
- Neolloydia glassii Doweld 2000
Referenser
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - blågrön småkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 666. ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ Fitz Maurice, W.A. & Fitz Maurice, B. 2009. Turbinicarpus beguinii. In: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2 https://www.iucnredlist.org/ Downloaded on 01 January 2012.
