Selenicereus grandiflorus
Selenicereus grandiflorus (L.) Britton & Rose 1909 Nattens drottning | |
Släkte | Selenicereus |
Tribus | Hylocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Nattens drottning är en art i nattkaktussläktet och familjen kaktusväxter. Det ursprungliga utbredningsområdet är i Mexiko, Centralamerika och Västindien. Den har även naturaliserats i andra områden i världen.
Nattens drottning har ett krypande till klättrande växtsätt, skickar ut många luftrötter och blir upp till 5 meter lång. Stammen blir 1,2 till 2,5 centimeter i diameter och är uppdelad i 5 till 8 låga åsar.
Längs åsarna sitter areoler som inte sitter på knölar eller sporrar. Ur areolen utvecklas 6 till 18 borstlika taggar som är vita till brunaktiga och blir 4,5 till 15 millimeter långa. De faller ofta av på gamla stammar.
Blomman doftar gott och blir 17,5 till 30 centimeter lång samt 12,5 till 17,5 centimeter i diameter. Den har vita inre kronblad och gula till brunaktiga, smala yttre kronblad. Frukten är oval och blir 8 centimeter lång.
Underarter
- Selenicereus grandiflorus ssp. donkelaarii (Salm-Dyck) Ralf Bauer 2003
- Underart donkelaarii har 7 till 10 åsar och areoler med många utslätade hår. Taggarna blir blir kortare än 2 millimeter. Utbredningsområdet är i sydöstra Mexiko, Belize, Guatemala och Kuba.
- Selenicereus grandiflorus ssp. hondurensis (K.Schum. ex Weing.) Ralf Bauer 2003
- Underart hondurensis har 7 till 10 åsar och areoler med många utstående hår. Taggarna blir längre än 2 millimeter. Utbredningsområdet är i sydöstra Mexiko, Guatemala, Honduras och Nicaragua.
- Selenicereus grandiflorus ssp. lautneri Ralf Bauer 2003
- Underart lautneri har 9 till 11 åsar och areoler med några få hår. Utbredningsområdet är i Oaxaca i sydvästra Mexiko.
Synonymer
- Cactus grandiflorus L. 1753
- Cereaster grandiflorus (L.) F.Berge 1842
- Cereus antoinii Pfeiff. 1837
- Cereus brevispinulus Salm-Dyck 1834
- Cereus callicanthus (Rümpler) Woodson 1893
- Cereus coniflorus Weing. 1904
- Cereus donkelaarii Salm-Dyck 1845 → S. grandiflorus ssp. donkelaarii
- Cereus grandiflorus (L.) Mill. 1768
- Cereus grandiflorus var. affinis Salm-Dyck 1850
- Cereus grandiflorus var. armatus (K.Schum.) L.D.Benson 1969
- Cereus grandiflorus var. barbadensis A.Berger 1912
- Cereus grandiflorus var. callicanthus Rümpler 1885
- Cereus grandiflorus var. flemingii Rümpler 1885
- Cereus grandiflorus var. grusonianus Britton & Rose 1920
- Cereus grandiflorus var. haitiensis K.Schum. 1903
- Cereus grandiflorus var. hybridus Haage ex C.F.Först. 1846
- Cereus grandiflorus var. maximiliani Britton & Rose 1920
- Cereus grandiflorus var. mexicanus Britton & Rose 1920
- Cereus grandiflorus var. minor Salm-Dyck ex C.F.Först. 1846
- Cereus grandiflorus var. ruber Rümpler 1885
- Cereus grandiflorus var. schmidtii A.Berger 1912
- Cereus grandiflorus var. speciosissimus Pfeiff. 1837
- Cereus grandiflorus var. spectabilis Karw. ex C.F.Först. 1846
- Cereus grandiflorus var. uranos (B.Schulz) K.Schum. 1903
- Cereus haitiensis (K.Schum.) Schelle 1926
- Cereus hallensis Weing. ex Borg 1951
- Cereus hondurensis K.Schum. ex Weing. 1904 → S. grandiflorus ssp. hondurensis
- Cereus jalapaensis Vaupel 1913
- Cereus nycticalus var. armatus K.Schum. 1898
- Cereus nycticalus var. gracilior Haage ex C.F.Först. 1846
- Cereus nycticalus var. maximiliani Arendt 1891
- Cereus nycticalus var. peanii Bég. 1909
- Cereus obtusus Pfeiff. 1837
- Cereus paradisiacus Vaupel 1913
- Cereus rosaceus Pfeiff. 1837
- Cereus roseanus Vaupel 1913
- Cereus uranus B.Schulz 1893
- Cereus urbanianus Gürke & Weing. 1906
- Selenicereus coniflorus (Weing.) Britton & Rose 1909
- Selenicereus donkelaarii (Salm-Dyck) Britton & Rose 1917 → S. grandiflorus ssp. donkelaarii
- Selenicereus grandiflorus var. affinis (Salm-Dyck) Borg 1937
- Selenicereus grandiflorus var. barbadensis Engelm. ex Borg 1937
- Selenicereus grandiflorus var. uranus (Riccob.) Borg 1937
- Selenicereus hallensis Weing. ex Borg 1937
- Selenicereus hondurensis (K.Schum. ex Weing.) Britton & Rose 1909 → S. grandiflorus ssp. hondurensis
- Selenicereus jalapaensis (Vaupel) Borg 1937
- Selenicereus maxonii Rose 1909
- Selenicereus paradisiacus (Vaupel) Borg 1937
- Selenicereus pringlei Rose 1909
- Selenicereus urbanianus Britton & Rose 1913
Referenser
- Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-07-07.
- IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-07-07].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - nattens drottning - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
Översättningar • Engelska: Queen of the night • Spanska: Reina de la Noche