Rebutia neumanniana

Från Plantae
Rebutia neumanniana
(Werderm.) D.R.Hunt 1987
Gulröd weingartiakaktus[1]
Weingartia pygmaea Foto: Mats Winberg
Weingartia pygmaea
Foto: Mats Winberg
Undergrupp Weingartia
Släkte Rebutia
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Gulröd weingartiakaktus är en art i kranskaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde på höjder från 3400 till 3600 meter i den argentinska provinsen Jujuy, samt de bolivianska departementen Potosí och Tarija.

Den är solitärväxande, klotformad och har en grågrön sidenmatt hud. Den blir upp till 7 centimeter hög och 5 centimeter i diameter. Själva plantan är uppdelad i upp till 14 tydliga åsar, som i sin tur är uppdelade i rundade sexkantiga vårtor. På vårtorna sitter runda vita areoler. Ur areolerna utvecklas gulaktiga till brunaktiga taggar som blir svarta med tiden. Taggarna består av en centraltagg som är uppåtböjd och blir upp till 3 centimeter lång. Runt centraltaggen finns 6 till 8 styva radiärtaggar som spretar åt olika håll och blir upp till 2 centimeter långa.[2]

Gulröd weingartiakaktusens blommor är gula till orangegula, blir upp till 2,5 centimeter långa och lika breda. Frukten som senare utvecklas blir klotformad till oval och brunaktig till färgen.[3]

Det vetenskapliga namnet neumanniana har arten fått för att hedra O. Neumann, en tysk geograf och zoolog.[4]

Synonymer

Weingartia neumanniana Werderm. 1937
Gymnocalycium neumannianum (Werderm.) Hutchison 1957
Sulcorebutia neumanniana (Werderm.) F.H.Brandt 1976
Weingartia kargliana Rausch 1979
Weingartia pygmaea F.Ritter 1980

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas - gulröd weingartiakaktus
  2. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  3. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  4. ^ Eggli, Urs; Newton, Leonard E.: Etymological Dictionary of Succulent Plant Names, Springer, 2004 (eng). ISBN 3540004890.