Parodia concinna

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Parodia concinna
(Monv.) N.P.Taylor 1987
Skålsydkaktus
Lemaire, Charles Antoine, Paris, 1841-1847
Lemaire, Charles Antoine, Paris, 1841-1847
Undergrupp Notocactus
Släkte Parodia
Tribus Notocacteae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
Status enligt rödlista: sårbar
Status iucn3.1 VU.svg

Skålsydkaktus är en art i sydkaktussläktet och undergrupp Notocactus, och har sin naturliga utbredning i den brasilianska regionen Rio Grande do Sul och grannlandet Uruguay.

Notocactus concinnus var. aceguaensis AH197.jpg

Den här plantan är en solitärväxande ljusgrön kaktus som är tillplattat klotformad i början, men blir mer utdragen med tiden. Den blir 3 till 10 centimeter hög, 3 till 10 centimeter i diameter och är uppdelad i 15 till 32 låga åsar. Åsarna är uppdelade i vårtor och mellan vårtorna sitter areoler fyllda med vit ull. I areolerna utvecklas hår- till borstlika taggar, som kan vara krökta eller vridna. De kan vara svåra att skilja mellan central- och radiärtaggar, och de kan vara vita, gulaktiga, bruna till rödaktiga. De består av 1 till 4 spretiga centraltaggar som blir 10 till 25 millimeter långa; en av dem mycket längre. Runt dessa sitter 9 till 30 radiärtaggar som blir 5 till 7 millimeter långa.

Blommorna är citrongula, 5 till 8 centimeter långa och 5 till 8 centimeter i diameter. Hypanthium är relativt utdraget och smalt. Frukten är avlång, ihålig, har tunt skal och skrumpnar då den är mogen. Den blir upp till 1,5 centimeter lång och innehåller ovanligt många frön. Fröna är klockformade, har små vårtor och är blanksvarta.

Synonymer

Astrophytum caespitosum (Britton & Rose) Halda & Malina 2005
Echinocactus apricus Arechav. 1905
Echinocactus caespitosus Speg. 1905
Echinocactus concinnus Monv. 1839
Echinocactus joadii Hook.f. 1886
Echinocactus tabularis (Cels ex Rümpler) Cels ex K.Schum. 1898
Frailea caespitosa (Speg.) Britton & Rose 1922
Malacocarpus apricus (Arechav.) Britton & Rose 1922
Malacocarpus caespitosus (Speg.) Hosseus 1939
Malacocarpus concinnus (Monv.) Britton & Rose 1922
Malacocarpus tabularis (Cels ex Rümpler) Britton & Rose 1922
Notocactus agnetae Vliet 1975
Notocactus apricus (Arechav.) A.Berger 1929
Notocactus blaauwianus Vliet 1976
Notocactus bommeljei Vliet 1968
Notocactus brederooianus Prestlé 1985
Notocactus caespitosus (Speg.) Backeb. 1936
Notocactus concinnioides W.Prauser 1993
Notocactus concinnus (Monv.) A.Berger 1929
Notocactus eremiticus F.Ritter 1979
Notocactus gibberulus Prestlé 1986
Notocactus joadii (Hook.f.) Herter 1943
Notocactus multicostatus Buining & Brederoo 1973
Notocactus olimarensis Prestlé 1985
Notocactus rubrigemmatus W.R.Abraham 1988
Notocactus tabularis (Cels ex Rümpler) A.Berger 1929
Parodia caespitosa (Speg.) N.P.Taylor 1987
Parodia tabularis (Cels ex Rümpler) D.R.Hunt 1997
Peronocactus concinnus (Monv.) Doweld 1999
Peronocactus tabularis (Cels ex Rümpler) Doweld 1999

Referenser

  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-06-28.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-06-28].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - skålsydkaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • Larocca, J., Machado, M. & Duarte, W. 2017. Parodia concinna (amended version of 2013 assessment). The IUCN Red List of Threatened Species 2017: e.T151724A121564393. https://dx.doi.org/10.2305/IUCN.UK.2017-3.RLTS.T151724A121564393.en. Accessed on 28 June 2023.