Eriosyce islayensis ssp. omasensis
| Eriosyce islayensis ssp. omasensis (Ostolaza & Mischler) G.J.Charles 2006 | |
| |
| Eriosyce islayensis ssp. islayensis | |
| Art | E. islayensis |
| Undergrupp | Islaya |
| Släkte | Eriosyce |
| Tribus | Notocacteae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
| Status enligt rödlista: nära hotad | |
| |
Eriosyce islayensis ssp. omasensis är en underart till ulltrattkaktusen i trattkaktussläktet, undergrupp Islaya och har sin naturliga utbredning från den chilenska regionen Tarapacá i söder till de peruanska regionerna Arequipa, Moquegua och Tacna i norr. De flesta bestånden finns i de nordliga delarna. [1].
Detta är en stor form som växer mer i inlandet. Den är klotformad till kort cylindrisk, 17,5 till 30 centimeter lång och 9,5 till 14 centimeter i diameter. Rötterna är fibriga till formen. Själva växtkroppen är uppdelad i 13 till 21 åsar. Längs randen på åsarna sitter areoler som är fyllda med tovig ull, och ur dessa utvecklas tjocka, styva taggar som kan variera mycket till utseendet. Taggarna består av 1 till 4 tjocka centraltaggar som blir 19 till 22 millimeter långa, och 8 till 12 klart radiära radiärtaggar som blir 12 till 19 millimeter långa.[2]
E. islayensis ssp. omasensis blommor är gula och blir upp till 21 millimeter långa och 17 millimeter i diameter. Areolerna som blommorna utvecklas ur har en tät tovig ull och rödaktiga borststrån. Frukten är klubbformad och ballonglik, rosa till färgen och har tunna väggar. Även fruktköttet är rosa. Den blir 18 till 25 millimeter lång och 6 till 9 millimeter tjock. Fröna blir 1,5 millimeter långa och 0,8 millimeter bred.[3]
E. islayensis anses vara nära hotad och är upptagen på rödlistan.[4]
Blommor och frukt (Islaya molendensis)
De ballonglika rosa frukterna är täckta av vit ull.
Synonymer
- Islaya omasensis Ostolaza & Mischler 1983
Referenser
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.
- ^ Kattermann, Fred; Hunt David, Taylor Nigel P.: Eriosyce (Cactaceae): the genus revised and amplified, David Hunt, Richmond 1994, Succulent plant research ; 1 (eng). ISBN 0-9517234-2-1 (pbk). Libris.
- ^ Cáceres, F., Pinto, R., Ostalaza, C. & Roque, J. 2013. Eriosyce islayensis. In: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1. https://www.iucnredlist.org/ Downloaded on 16 August 2013.
