Soehrensia candicans

Soehrensia candicans (Gillies ex Salm-Dyck) Schlumpb. 2012 Vit sjöborrekaktus
Släkte	Soehrensia
Tribus	Trichocereeae
Underfamilj	Cactoideae
Familj	Cactaceae
Ordning	Caryophyllales
Överordning	Eudicotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Vit sjöborrekaktus är en art i soehrensiasläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i stora delar av norra och centrala Argentina, närmare bestämt i delstaterna Buenos Aires, Córdoba, La Pampa, La Rioja, Mendoza, San Juan och San Luis. Den har ett busklikt växtsätt med flertalet stammar som kan ge tuvor 1 till 3 meter breda. Stammen är cylindrisk, upprättväxande eller krypande och blir upp till 60 centimeter lång samt 14 centimeter i diameter. I tvärsnittet är stammen rund och huden är ljusgrön.

Vit sjöborrekaktus är uppdelad i 9 till 11 låga, vanligtvis trubbiga, åsar. Längs åsarna sitter stora vita areoler med ett avstånd på 2 till 3 centimeter ifrån varandra. Ur areolerna utvecklas sylformade taggar som är brungula och har en del fläckar. Taggarna består vanligtvis av 4 centraltaggar som blir 3 till 11 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 9 till 12 radiärtaggar som blir 2 till 6 centimeter långa. De har inte samma längd runt om och spretar i alla riktningar från areolens mitt. Blomman är öppen under natten och sprider en ljuvlig doft. Den är vit, trattformad och blir 18 till 23 centimeter lång samt 11 till 19 centimeter i diameter. Frukten är rund till elliptisk och spricker upp då den mognat.

Synonymer

Echinopsis candicans (Gillies ex Salm-Dyck) D.R.Hunt 1987 Echinocereus candicans (Gillies ex Salm-Dyck) Haage 1861 Cereus candicans Gillies ex Salm-Dyck 1834 Trichocereus candicans (Gillies ex Salm-Dyck) Britton & Rose 1920 Cereus candicans var. courantii K.Schum. 1897 Trichocereus courantii (K.Schum.) Backeb. 1954 Echinopsis courantii (K.Schumann) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974 Trichocereus neolamprochlorus Backeb. 1959 Helianthocereus pseudocandicans Backeb. 1966, nom. inval. Trichocereus pseudocandicans (Backeb.) R.Kiesling 1976, nom. inval. Echinopsis pseudocandicans (Backeb.) H.Friedrich & Glaetzle 1983, nom. inval.

Cereus gladiatus Lem. 1838 Cereus lamprochlorus Lem. 1838 Cereus montezumae Pfeiff. 1837 Cereus nitens Salm-Dyck ex Otto & Dietr. 1845 Echinocactus candicans Pfeiff. 1837, not validly publ. Echinocactus vangaertii C.F.Först. 1846 Echinocereus gladiatus (Lem.) Haage 1859 Echinocereus lamprochlorus (Lem.) Engelm. ex Haage 1859 Echinopsis lamprochlora (Lem.) H.Friedrich & Glaetzle 1983 Echinopsis purpureopilosa (Weing.) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974 Trichocereus purpureopilosus Weing. 1936

Referenser

• Cactaceae Systematics Initiatives: Bulletin of the International Cactaceae Systematics Group. England. vol. 9+: Jun 2000+, ISSN 1470-9805
• Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
• Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-12-09.
• IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-12-09].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - vit sjöborrekaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9