Enteropogon
Enteropogon Nees 1836 | |
nteropogon unispiceus | |
Undertribus | Eleusininae |
Tribus | Cynodonteae |
Underfamilj | Chloridoideae |
Familj | Poaceae |
Ordning | Poales |
Överordning | Monocotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Enteropogon är ett släkte i familjen gräs och består av cirka 16 arter. Släktet har sitt naturliga utbredningsområde i norra Afrika, Makaronesien, västra tropiska Afrika, västcentrala tropiska Afrika, nordöstra tropiska Afrika, östra tropiska Afrika, södra tropiska Afrika, södra Afrika, västra Indiska oceanen, västra Asien, på Arabiska halvön, i Kina, östra Asien, på indiska subkontinenten, i Indokina, Malesien, Papuasien, Australien, södra centrala Stilla havet och nordvästra Stilla havet.
Enteropogon innehåller arter som är tuvbildande, ett- eller fleråriga örter som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 6 millimeter breda samt 15 till 30 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 20 till 120 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.
Arter
- E. acicularis (Lindl.) Lazarides 1972
- E. barbatus C.E.Hubb. 1941
- E. coimbatorensis K.K.N.Nair 1977
- E. dolichostachyus (Lag.) Keng 1957
- E. longiaristatus (Napper) Clayton 1982
- E. macrostachyus (A.Rich.) Munro ex Benth. 1881
- E. minutus Lazarides 1972
- E. monostachyos (Vahl) K.Schum. 1894
- E. paucispiceus (Lazarides) B.K.Simon 1984
- E. prieurii (Kunth) Clayton 1982
- E. pubifolius E.J.Thomps. 2023
- E. ramosus B.K.Simon 1984
- E. rupestris (J.A.Schmidt) A.Chev. 1935
- E. scabrilemma E.J.Thomps. 2023
- E. sechellensis (Baker) T.Durand & Schinz 1894
- E. unispiceus (F.Muell.) Clayton 1967
Systematik
Det vetenskapliga namnet Enteropogon fick släktet av Christian Gottfried Daniel Nees von Esenbeck i publikationen A natural system of botany Ed. 2 när den gavs ut 1836. Typart för släktet är Enteropogon monostachyos.
Referenser
- IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-08-29].
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-08-29.
- Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
- Lindley, John: A natural system of botany, or, A systematic view of the organisation, natural affinities, and geographical distribution of the whole vegetable kingdom: together with the uses of the most important species in medicine, the arts; 2. ed., Longman, London 1836 (eng). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.130142. Libris.
- Poaceae
- Eleusininae
- Växtsläkten i norra Afrika
- Växtsläkten i Makaronesien
- Växtsläkten i västra tropiska Afrika
- Växtsläkten i västcentrala tropiska Afrika
- Växtsläkten i nordöstra tropiska Afrika
- Växtsläkten i östra tropiska Afrika
- Växtsläkten i södra tropiska Afrika
- Växtsläkten i södra Afrika
- Växtsläkten i västra Indiska oceanen
- Växtsläkten i västra Asien
- Växtsläkten på Arabiska halvön
- Växtsläkten i Kina
- Växtsläkten i östra Asien
- Växtsläkten på indiska subkontinenten
- Växtsläkten i Indokina
- Växtsläkten i Malesien
- Växtsläkten i Papuasien
- Växtsläkten i Australien
- Växtsläkten i södra centrala Stilla havet
- Växtsläkten i nordvästra Stilla havet