Echinopsis formosa

Från Plantae
Hoppa till: navigering, sök
Echinopsis formosa
(Pfeiff.) Jacobi ex Salm-Dyck 1850
Stor sjöborrekaktus [1]
Echinopsis formosa446454867.jpg
Undergrupp Lobivia
Släkte Echinopsis
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Stor sjöborrekaktus är en art i sjöborrekaktussläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga habitat i den chilenska regionen Antofagasta samt i de argentinska provinserna Catamarca, Jujuy, La Rioja, Mendoza, Salta, San Juan, Tarija och Tucumán. Den är till en början solitärväxande men bildar stora tuvor med tiden. En stam är klotformad till cylindrisk och blir upp till 1,5 meter hög samt 25 till 50 centimeter i diameter. Huden är blekgrön till blågrön.

Stor sjöborrekaktus är uppdelad i 20 till 50 rundade åsar som har tydliga tvärgående fåror så att vårtor bildas. Längs åsarna sitter areoler upp till 1 centimeter ifrån varandra. Ur areolerna utvecklas nållika taggar som är gulaktiga till rödbruna. Taggarna består av 2 till 9 centraltaggar som blir 3 till 20 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 9 till 20 radiärtaggar som kan ha mörka spetsar och bli upp till 3 centimeter långa. De spretar åt alla håll, är raka eller lätt krökta. Blomman utvecklas nära toppen av plantan och är öppen under dagen. Den är klock- eller trattformad och blir 4 till 9 centimeter lång samt lika bred. Färgen varierar från röd, orange till gul. Frukten är brett klotformad, grön och blir 3,5 centimeter lång samt 4 centimeter i diameter.[2][3]

Underarter

E. formosa ssp. formosa

Underart formosa är solitärväxande eller tuvbildande, klotformad och blir upp till 50 centimeter hög samt 12,5 till 20 centimeter i diameter. Den har 15 till 35 åsar och på dessa sitter areolerna på ett avstånd av 8 till 10 millimeter ifrån varandra. I areolerna finns 2 till 8 centraltaggar och 8 till 16 radiärtaggar. Blomman blir 6 till 8 centimeter, har gulgrönt hypanthium som blir upp till 2,5 centimeter. Återfinns i Catamarca, La Rioja, Mendoza och San Juan.

E. formosa ssp. bruchii (Britton & Rose) M.Lowry 2002

Underart bruchii blir upp till 50 centimeter i diameter och är uppdelad i cirka 50 åsar. Den har 12 till 15 taggar per areol, som blir upp till 3 centimeter långa. Blomman är djupröd och blir 4 till 5 centimeter lång samt 5 centimeter i diameter. Blompipen är täckt av ull. Den förkommer i Catamarca och Tucumán.

E. formosa ssp. kieslingii (Rausch) M.Lowry 2002

Underart kieslingii är mycket mindre än huvudarten och tuvar sig väldigt sällan och har blank hud. Taggarna är färre till antal och de är styvare samt krökta. Blomman är röd. Den återfinns i Salta och Tucumán.

E. formosa ssp. korethroides (Werderm.) M.Lowry 2002

Underart korethroides är mindre än huvudarten, taggarna styvare och blomman är röd. Den har sitt naturliga habitat i Jujuy och Salta, från 3500 meter över havet och högre.

E. formosa ssp. randallii (Cárdenas) M.Lowry 2002

Underart randallii är inte riktigt lika stor som huvudarten, blir cylindrisk med tiden och har färre åsar. Den har mängder med tunna, flexibla taggar och magentafärgade blommor. De förekommer i Tarija.

E. formosa ssp. rosarioana (Rausch) M.Lowry 2002

Underart rosarioana är relativt lite till växten och tuvar sig mycket. Den bildar sidoskott redan då den är mindre än 8 centimeter i diameter. Blomman är gul. Den återfinns i La Rioja, och då främst vid bergen Sierra Famatima och Sierra Velasco.

Synonymer

Echinocactus formosa Pfeiff. 1837
Lobivia formosa (Pfeiff.) Dodds 1937
Soehrensia formosa (Pfeiff.) Backeb. 1959
Trichocereus formosus (Pfeiff.) F.Ritter 1980
Lobivia oreopepon Speg. 1925
Soehrensia oreopepon (Speg.) Backeb. 1959
Soehrensia uebelmanniana Backeb. & Lembcke 1959, nom. inval.
Trichocereus uebelmannianus (Backeb. & Lembcke) F.Ritter 1980, nom. inval.
Echinopsis uebelmanniana (Backeb. & Lembcke) A.E.Hoffmann 1989, nom. inval.
Trichocereus randallii Cárdenas 1963
Helianthocereus randallii (Cárdenas) Backeb. 1966
Echinopsis randallii (Cárdenas) H.Friedrich& G.D.Rowley 1974

Lobivia kieslingii Rausch 1977
Lobivia rosarioana Rausch 1979

Echinopsis bruchii (Britton & Rose) H.Friedrich & Glaetzle 1983

Lobivia bruchii Britton & Rose 1922
Soehrensia bruchii (Britton & Rose) Backeb. 1940
Lobivia formosa ssp. bruchii (Britton & Rose) Rausch 1976
Trichocereus bruchii (Britton & Rose) F.Ritter 1980
Lobivia grandis Britton & Rose 1922
Pseudolobivia grandis (Britton & Rose) Krainz 1946
Soehrensia grandis (Britton & Rose) Backeb. 1951
Echinopsis grandis (Britton & Rose) H. Friedrich & G.D.Rowley 1974
Lobivia formosa ssp. grandis (Britton & Rose) Rausch 1976
Trichocereus grandis (Britton & Rose) F.Ritter 1980
Soehrensia ingens Backeb. 1951
Echinopsis ingens (Backeb.) H.Friedrich & G.D.Rowley 1974
Trichocereus ingens (Backeb.) F.Ritter 1980

Echinopsis korethroides Werderm. ex Backeb. 1931

Soehrensia korethroides (Werderm. ex Backeb.) Backeb. 1951
Trichocereus korethroides (Werderm. ex Backeb.) F.Ritter 1980

Referenser

  1. ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas - stor sjöborrekaktus
  2. ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 95. ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  3. ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 


Översättningar • Spanska: Pasakana