Deschampsia

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deschampsia
P.Beauv. 1812
Tåtelsläktet
A. Avenella flexuosa, kruståtel B. Typart Deschampsia cespitosa, tuvtåtel
A. Avenella flexuosa, kruståtel
B. Typart Deschampsia cespitosa, tuvtåtel
Undertribus Aristaveninae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Tåtelsläktet tillhör familjen gräs och består av cirka 62 arter. Släktet har sitt naturliga utbredningsområde i norra Europa, centrala Europa, sydvästra Europa, sydöstra Europa, östra Europa, norra Afrika, Makaronesien, västcentrala tropiska Afrika, nordöstra tropiska Afrika, östra tropiska Afrika, Sibirien, ryska Fjärran östern, Centralasien, Kaukasus, västra Asien, Kina, Mongoliet, östra Asien, på indiska subkontinenten, i Malesien, Papuasien, Australien, Nya Zeeland, norra centrala Stilla havet, subarktiska Amerika, västra Kanada, östra Kanada, nordvästra USA, norra centrala USA, nordöstra USA, sydvästra USA, södra centrala USA, sydöstra USA, Mexiko, Västindien, norra Sydamerika, västra Sydamerika, södra Sydamerika och på subantarktiska öar.

Tåtelsläktet innehåller arter som är tuvbildande, utvecklar rhizomer eller utlöpare, är ett- eller fleråriga örter som har linjära blad. Bladen är basala och blir från 0,3 till 6 millimeter breda. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 8 till 200 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa.

Arter

D. airiformis (Steud.) Benth. & Hook.f. ex B.D.Jacks. 1893
D. ampliflora (Tovar) Romasch. 2019
D. amurensis Prob. 2015
D. angusta Stapf & C.E.Hubb. 1928
D. antarctica É.Desv. 1854
D. argentea (Lowe) Lowe 1838
D. aurea (Munro ex Wedd.) Saarela 2017
D. baicalensis Tzvelev 2010
D. barkalovii Prob. & Tzvelev 2015
D. berteroniana (Kunth) F.Meigen 1893
D. bolanderi (Thurb.) Saarela 2017
D. boyacensis (Swallen & García-Barr.) Romasch. 2019
D. cespitosa (L.) P.Beauv. 1812 - tuvtåtel
D. chapmanii Petrie 1891
D. christophersenii C.E.Hubb. 1981
D. chrysantha (J.Presl) Saarela 2017
D. chrysostachya (É.Desv.) Romasch. 2019
D. cordillerarum Hauman 1918
D. danthonioides (Trin.) Benth. 1857
D. domingensis Hitchc. & Ekman 1936
D. elongata (Hook.) Munro 1857
D. eminens (J.Presl) Saarela 2017
D. gayana (Steud.) Romasch. 2019
D. gracillima Kirk 1891
D. gulariantzii Prob. & Tzvelev 2015
D. hackelii (Lillo ex Stuck.) Saarela 2017
D. hultenii Prob. 2015
D. ircutica Tzvelev & Prob. 2015
D. kingii (Hook.f.) É.Desv. 1854
D. klossii Ridl. 1913
D. koelerioides Regel 1869
D. komandorensis Prob. 2019
D. laguriensis Prob. & Tzvelev 2015
D. laxa Phil. 1858
D. leskovii Tzvelev 2010
D. liebmanniana (E.Fourn.) Hitchc. 1913
D. looseriana Parodi 1949
D. magadanica Tzvelev & Prob. 2015
D. media (Gouan) Roem. & Schult. 1817
D. mejlandii C.E.Hubb. 1981
D. mendocina Parodi 1949
D. mildbraedii Pilg. 1929
D. nubigena Hillebr. 1888
D. ovata (J.Presl) Saarela 2017
D. parvula (Hook.f.) É.Desv. 1854
D. patula (Phil.) Skottsb. 1916
D. podophora (Pilg.) Saarela 2017
D. pseudokoelerioides Prob. & Tzvelev 2015
D. pusilla Petrie 1891
D. robusta C.E.Hubb. 1981
D. sajanensis Prob. & Tzvelev 2015
D. santamartensis Sylvester & Soreng 2019
D. seledetzii Tzvelev & Prob. 2015
D. setacea (Huds.) Hack. 1880 - sjötåtel
D. shiretokoensis Tzvelev & Prob. 2017
D. shumshuensis Prob. & Tzvelev 2015
D. sichotensis Prob. 2015
D. susumanica Prob. & Chiapella 2015
D. tenella Petrie 1891
D. teretifolia (Laegaard) Romasch. 2019
D. venustula Parodi 1949
D. wacei C.E.Hubb. 1981

Synonymer

Airidium Steud. 1854
Aristavena F.Albers & Butzin 1977
Campella Link 1827
Czerniaevia Turcz. ex Griseb. 1852
Erioblastus Honda ex Nakai 1930
Monandraira É.Desv. 1854
Podionapus Dulac 1867
Scribneria Hack. 1886

Systematik

Det vetenskapliga namnet Deschampsia fick släktet av Ambroise Marie François Joseph Palisot de Beauvois i publikationen Essai d'une Nouvelle Agrostographie när den gavs ut 1812. Typart för släktet är Deschampsia cespitosa. Namnet Deschampsia fick släktet för att hedra den franska botanikern Louis Auguste Deschamps (1765 - 1842).

Referenser

  • IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-02-14].
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-02-14.
  • Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska släktnamn - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • Palisot de Beauvois, Ambrose-Marie-François-Joseph (1812) "Essai d'une Nouvelle Agrostographie"; ou Nouveaux Genres des Graminées; Avec Figures Représentant les Caractéres de tous le Genres. Imprimerie de Fain.
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.