Copiapoa solaris
| Copiapoa solaris (F.Ritter) F.Ritter 1980 | |
| |
| Släkte | Copiapoa |
| Tribus | Notocacteae |
| Underfamilj | Cactoideae |
| Familj | Cactaceae |
| Ordning | Caryophyllales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Copiapoa solaris är en art i randkaktussläktet som har sin naturliga växtplats i bergen nära El Cobre i den chilenska regionen Antofagasta.[1]
Tuva
C. solaris är vanligtvis tuvbildande och bildar stora tuvor som blir upp till 1 meter höga och 2 meter breda. Stammen blir cylindrisk, har grågrön hud och blir 8 till 12 centimeter i diameter. Stammen är uppdelad i 8 till 12 åsar som blir upp till 3,5 centimeter höga och är inte uppdelade i vårtor. Längs åsarna sitter stora areoler väldigt tätt eller upp till 5 millimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas långa taggar som är gula som unga, styva, raka eller krökta och sammanflätade med varandra. Taggarna består av 2 till 5 centraltaggar som blir 2 till 6 centimeter långa. Runt centraltaggarna sitter 7 till 10 radiärtaggar som blir 1,5 till 5 centimeter långa. Blomman är gul med ett rödrosa svalg och blir 2,5 till 3 centimeter lång. Ofta sitter den gömd bland taggarna på toppen av stammen. Blompipen är täckt av en tät ull. Frukten är ullig och blir upp till 1,5 centimeter i diameter.[2]
Synonymer
- Pilocopiapoa solaris F.Ritter 1961
- Copiapoa ferox Lembcke & Backeb. ex Backeb. 1959, nom. inval.
Referenser
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng), sid. 54. ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng), sid. 177. ISBN 0-88192-498-9. Libris.
Översättningar • Spanska: Cacto Solar
