Lobivia backebergii: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Taxo
{{Taxo
|rubrik    = ''Echinopsis backebergii''
|rubrik    = ''{{PAGENAME}}''
|auktor    = [[Werderm.]] in Backeb.
|auktor    = (Werderm.) [[Blatt.]]  
|year      = 1932
|year      = 1935
|altrubrik = Rosensjöborrekaktus<ref>{{SKUD|19582|rosensjöborrekaktus}}</ref>
|altrubrik = Rosensjöborrekaktus
|bild      = Echinopsis backebergii1b.MW.jpg
|bild      = Echinopsis backebergii1b.MW.jpg
|bildtext  =  
|bildtext  =  
Rad 14: Rad 14:
|subfam    = Cactoideae
|subfam    = Cactoideae
|tribus    = Trichocereeae
|tribus    = Trichocereeae
|genus    = Echinopsis
|genus    = Lobivia
|undergrupp= Lobivia
|link      = {{PAGENAME}}
|link      = Echinopsis backebergii
}}
}}
'''Rosensjöborrekaktus''' är en [[art]] i [[sjöborrekaktussläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt [[habitat]] i de [[bolivianska]] departementen [[Cochabamba]] och [[La Paz]], samt de [[peruanska]] regionerna [[Ayacucho]], [[Huancavelica]] och [[Junín]]. Den är [[solitärväxande]] eller bildar tuvor. Stammen är [[klotformad]] till kort [[cylindrisk]], har mörk- till blekgrön hud och blir 4 till 5 centimeter i diameter.<ref>{{bokref|efternamn=Anderson|förnamn=Edward F
'''Rosensjöborrekaktus''' är en [[art]] i [[lobiviasläktet]] och [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i de [[bolivianska]] departementen [[Cochabamba]] och [[La Paz]], samt de [[peruanska]] regionerna [[Ayacucho]], [[Huancavelica]] och [[Junín]]. Den är [[solitärväxande]] eller bildar tuvor. Stammen är [[klotformad]] till kort [[cylindrisk]], har mörk- till blekgrön hud och blir 4 till 5 centimeter i diameter.
|titel=The cactus family|år=2001|utgivare=Timber Press|utgivningsort=Portland, Or.|språk=eng
|isbn=0-88192-498-9|libris=6243496|sid=}}</ref><ref>{{bokref|efternamn=Hunt|förnamn=David R.|medförfattare=Taylor Nigel P., Charles Graham.
|titel=The new cactus lexicon|år=2006|utgivare=dh books|utgivningsort=Milborne Port|språk=eng
|isbn=0953813444 (complete work)|libris=10387421|sid=92}}</ref>
 
<gallery>
<gallery>
File:Echinopsis backebergii1PAKAL.jpg|''E. backebergii'' ssp. ''wrightiana''
File:Echinopsis backebergii1PAKAL.jpg|''L. backebergii'' ssp. ''wrightiana''
File:Echinopsis backebergii3PAKAL.jpg|''E. backebergii'' ssp. ''wrightiana''
File:Echinopsis backebergii3PAKAL.jpg|''L. backebergii'' ssp. ''wrightiana''
Fil:Lobivia wrightiana KK 1545.jpg|''E. backebergii'' ssp. ''wrightiana''
Fil:Lobivia wrightiana KK 1545.jpg|''L. backebergii'' ssp. ''wrightiana''
</gallery>
</gallery>
Rosensjöborrekaktusen är uppdelad i cirka 15 skarpa [[åsar]] som har tvärgående jack och är spiralvridna. Längs åsarna sitter ullfyllda [[areol]]er 1 till 1,5 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas 1 till 11 taggar som bruna, men blir grå med åldern, och oftast inte går att särskilja mellan [[centraltaggar|central-]] och [[radiärtaggar]]. De är tunna, krökta och blir 0,5 till 5 centimeter långa. [[Blomma]]n utvecklas nära toppen av stammen och blir upp till 5,5 centimeter lång samt 4 centimeter i diameter. Den är öppen under dagen, blek- till mörkröd med vitaktigt svalg. Blompipen är smal. 
== Underart ==
== Underart ==
'''Peruansk rosensjöborrekaktus - ''E. backebergii'' ssp. ''wrightiana''''' <small>(Backeb.) [[G.D.Rowley]] 1982</small>
'''Peruansk rosensjöborrekaktus - ''L. backebergii'' ssp. ''wrightiana''''' <small>(Backeb.) [[G.D.Rowley]] 1982</small>
:Underart ''wrightiana'' har mörk- till grågrön hud, 1 centraltagg som är wriden och blir 1 till 4 centimeter lång samt mörka, spretande radiärtaggar. Blomman är rosalila eller magentafärgad och har inte ett ljusare svalg. Underarten har sitt habitat i Ayacucho, Huancavelica och Junín.
:Underart ''wrightiana'' har mörk- till grågrön hud, 1 centraltagg som är vriden och blir 1 till 4 centimeter lång samt mörka, spretande radiärtaggar. Blomman är rosalila eller magentafärgad och har inte ett ljusare svalg. Underarten har sitt habitat i Ayacucho, Huancavelica och Junín.


== Synonymer ==
== Synonymer ==
:''Echinopsis backebergii'' <small>Werderm. 1931</small>
:''Lobivia backebergii'' <small>(Werderm. ex Backeb.) Backeb. 1935</small>
:''Lobivia backebergii'' <small>(Werderm. ex Backeb.) Backeb. 1935</small>
:''Echinopsis boedekeriana'' <small>Harden 1936</small>
:''Echinopsis boedekeriana'' <small>Harden 1936</small>
Rad 45: Rad 42:


== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<small>
{{Roliga kaktusar}}
* {{SKUD|19582|rosensjöborrekaktus}}
[[Kategori:Echinopsis|backebergii]]
* {{Bokref/NCL|sid=}}
[[Kategori:Echinopsis subsect. Lobivia]]
* {{Bokref/TCF|sid=}}
* {{POWO|2022-12-09}}
* {{IPNIref|year=2022|dat=2022-12-09}}
</small>
 
[[Kategori:Lobivia|backebergii]]
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]]
[[Kategori:Kaktusar i Bolivia]]
[[Kategori:Kaktusar i Cochabamba]]
[[Kategori:Kaktusar i Cochabamba]]
Rad 56: Rad 58:
[[Kategori:Kaktusar i Huancavelica]]
[[Kategori:Kaktusar i Huancavelica]]
[[Kategori:Kaktusar i Junín]]
[[Kategori:Kaktusar i Junín]]
[[Kategori:Växter i Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i västra Sydamerika]]
[[Kategori:Växter i Bolivia]]
[[Kategori:Växter i Bolivia]]
[[Kategori:Växter i Peru]]
[[Kategori:Växter i Peru]]
[[Kategori:Växtarter]]
[[Kategori:Växtarter]]

Versionen från 9 december 2022 kl. 17.38

Lobivia backebergii
(Werderm.) Blatt. 1935
Rosensjöborrekaktus
Echinopsis backebergii1b.MW.jpg
Släkte Lobivia
Tribus Trichocereeae
Underfamilj Cactoideae
Familj Cactaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Rosensjöborrekaktus är en art i lobiviasläktet och familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i de bolivianska departementen Cochabamba och La Paz, samt de peruanska regionerna Ayacucho, Huancavelica och Junín. Den är solitärväxande eller bildar tuvor. Stammen är klotformad till kort cylindrisk, har mörk- till blekgrön hud och blir 4 till 5 centimeter i diameter.

Rosensjöborrekaktusen är uppdelad i cirka 15 skarpa åsar som har tvärgående jack och är spiralvridna. Längs åsarna sitter ullfyllda areoler 1 till 1,5 centimeter ifrån varandra. Ur areolen utvecklas 1 till 11 taggar som bruna, men blir grå med åldern, och oftast inte går att särskilja mellan central- och radiärtaggar. De är tunna, krökta och blir 0,5 till 5 centimeter långa. Blomman utvecklas nära toppen av stammen och blir upp till 5,5 centimeter lång samt 4 centimeter i diameter. Den är öppen under dagen, blek- till mörkröd med vitaktigt svalg. Blompipen är smal.

Underart

Peruansk rosensjöborrekaktus - L. backebergii ssp. wrightiana (Backeb.) G.D.Rowley 1982

Underart wrightiana har mörk- till grågrön hud, 1 centraltagg som är vriden och blir 1 till 4 centimeter lång samt mörka, spretande radiärtaggar. Blomman är rosalila eller magentafärgad och har inte ett ljusare svalg. Underarten har sitt habitat i Ayacucho, Huancavelica och Junín.

Synonymer

Echinopsis backebergii Werderm. 1931
Lobivia backebergii (Werderm. ex Backeb.) Backeb. 1935
Echinopsis boedekeriana Harden 1936
Lobivia boedekeriana (Harden) Boedeker 1936
Lobivia wrightiana Backeb. 1937
Lobivia oxyalabastra Cárdenas & Rausch 1966
Lobivia winterana F.Ritter 1970
Neolobivia winterana (F.Ritter) F.Ritter 1981
Lobivia zecheri Rausch 1971
Echinopsis backebergii ssp. zecheri (Rausch) G.D.Rowley 1982

Referenser

  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - rosensjöborrekaktus - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
  • Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris. 
  • Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-12-09.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-12-09].