Lotus corniculatus: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 6: Rad 6:
|bild=Lotus corniculatus 1614.JPG
|bild=Lotus corniculatus 1614.JPG
|genus=Lotus
|genus=Lotus
|tribus=Loteae
|subfam=Faboideae
|fam=Fabaceae
|fam=Fabaceae
|ord=Fabales
|ord=Fabales
Rad 14: Rad 12:
|link={{PAGENAME}}
|link={{PAGENAME}}
}}
}}
'''Käringtand''' är en ört i familjen [[ärtväxter]] som blir mellan 10 och 40 centimeter hög. Den har ett mer eller mindre nedliggande och utbrett växtsätt. Det är de smala, krokiga blomknopparna som givit upphov till det svenska namnet.
'''Käringtand''' är en [[ört]] i [[käringtandssläktet]] i familjen [[ärtväxter]]


[[Bladen]] är trefingrade men [[stiplerna]] har samma form och storlek som småbladen och därför kan bladen verka vara parbladiga med ändblad.  
Käringtand blir mellan 10 och 40 centimeter hög. Den har ett mer eller mindre nedliggande och utbrett växtsätt. Det är de smala, krokiga blomknopparna som givit upphov till det svenska namnet.  


[[Blommorna]] sitter i flock. Kölens framstäv är näbblikt utdragen och [[ståndarknapparna]] tömmer ut [[pollen]] inne i dess spets under blomningens början. [[Strängarna]] är klubblikt utvidgade strax nedanför knapparna. Dessa förtjockningars uppgift är att fylla ut kölens smala spets och liksom en degsprits trycka ut det hopklumpade pollenet i små portioner genom den smala öppningen när en insekt sätter sig på kölen och denna då trycks lite nedåt. Rötterna har liksom andra ärtväxter små, pärlformiga, ibland ärtstora knölar längs rotgrenarna. I knölarna finns bakterier som har förmågan att direkt ur luften hämta och binda kväve.
Rötterna har liksom andra ärtväxter små, pärlformiga, ibland ärtstora knölar längs rotgrenarna. I knölarna finns bakterier som har förmågan att direkt ur luften hämta och binda kväve. [[Bladen]] är trefingrade men [[stiplerna]] har samma form och storlek som småbladen och därför kan bladen verka vara parbladiga med ändblad.  


Käringtandens [[habitat]] är ängsbackar, vägrenar och liknande torra ställen. Utbredningsområdet är i [[Europa]], norra och östra [[Afrika]] samt i [[Asien]]. Den odlas som prydnadsväxt och det finns en del [[namnsorter]]. Den odlas även som foderväxt och det finns en [[varietet]] som heter foderkäringtand, ''L. corniculatus'' var. ''sativus''.
[[Blommorna]] sitter i flock. [[Kölens]] framstäv är näbblikt utdragen och [[ståndarknapparna]] tömmer ut [[pollen]] inne i dess spets under blomningens början. [[Strängarna]] är klubblikt utvidgade strax nedanför knapparna. Dessa förtjockningars uppgift är att fylla ut kölens smala spets och liksom en degsprits trycka ut det hopklumpade pollenet i små portioner genom den smala öppningen när en insekt sätter sig på kölen och denna då trycks lite nedåt.  


<gallery>
Käringtandens [[habitat]] är ängsbackar, vägrenar och liknande torra ställen. Utbredningsområdet är i [[Europa]], norra och östra [[Afrika]] samt i [[Asien]]. Den odlas som prydnadsväxt och det finns en del [[namnsorter]]. Den odlas även som foderväxt.
File:Lotus corniculatus 1622.JPG|Blad
 
File:Lotus corniculatus 1629.JPG|Blommor
== Underarter ==
File:Karringtand.JPG|Habitat
: ''Lotus corniculatus'' ssp. ''afghanicus'' <small>Chrtková 1967</small>
: ''Lotus corniculatus'' ssp. ''delortii'' <small>(Timb.-Lagr.) Nyman 1878</small>
: ''Lotus corniculatus'' ssp. ''fruticosus'' <small>Chrtková 1967</small>
: ''Lotus corniculatus'' ssp. ''preslii'' <small>(Ten.) P.Fourn. 1936</small>
 
<gallery mode=packed style="text-align:left">
Lotus corniculatus 1622.JPG|Blad
Lotus corniculatus 1629.JPG|Blommor
Karringtand.JPG|Habitat
</gallery>
</gallery>
== Synonymer ==
{{div-lista|lista=
: ''Lotus alpicola'' <small>(Beck) Miniaev, Ulle & Kritzk. 1987</small>
: ''Lotus ambiguus'' <small>Besser ex Spreng. 1826</small>
: ''Lotus angustifolius'' <small>Gueldenst. 1791</small>
: ''Lotus arvensis'' <small>Pers. 1795</small>
: ''Lotus balticus'' <small>Miniaev 1957</small>
: ''Lotus barcinonensis'' <small>Sennen 1928</small> <small>&rarr; ''L. corniculatus'' ssp. ''delortii''</small>
: ''Lotus bracteatus'' <small>Wall. 1831</small>
: ''Lotus callunetorum'' <small>(Üksip) Miniaev 1970</small>
: ''Lotus catalaunicus'' <small>Sennen 1928</small> <small>&rarr; ''L. corniculatus'' ssp. ''delortii''</small>
: ''Lotus caucasicus'' <small>Kuprian. 1941</small>
: ''Lotus colocensis'' <small>Menyh. 1877</small>
: ''Lotus delortii'' <small>Timb.-Lagr. 1850</small> <small>&rarr; ''L. corniculatus'' ssp. ''delortii''</small>
: ''Lotus depressus'' <small>Willd. 1814</small>
: ''Lotus dvinensis'' <small>Miniaev & Ulle 1977</small>
: ''Lotus forsteri'' <small>Sweet 1826</small>
: ''Lotus gibbus'' <small>Beeke 1805</small>
: ''Lotus haeupleri'' <small>G.H.Loos 2010</small>
: ''Lotus humifusus'' <small>Willd. 1814</small>
: ''Lotus juzepczukii'' <small>Seregin 2008</small>
: ''Lotus kabylicus'' <small>(Batt.) Debeaux 1894</small>
: ''Lotus komarovii'' <small>Miniaev 1957</small>
: ''Lotus norvegicus'' <small>(Chrtková) Miniaev 1987</small>
: ''Lotus olgae'' <small>Klokov 1961</small>
: ''Lotus orphanidis'' <small>Ujhelyi 1960</small>
: ''Lotus pentaphyllos'' <small>Gilib. 1782</small>
: ''Lotus pilosissimus'' <small>Schur 1866</small>
: ''Lotus pilosus'' <small>Jord. 1852</small> <small>&rarr; ''L. corniculatus'' ssp. ''delortii''</small>
: ''Lotus preslii'' <small>Ten. 1836</small> <small>&rarr; ''L. corniculatus'' ssp. ''preslii''</small>
: ''Lotus riparius'' <small>Pers. 1795</small>
: ''Lotus rostellatus'' <small>Heldr. 1900</small>
: ''Lotus ruprechtii'' <small>Miniaev 1957</small>
: ''Lotus sativus'' <small>(Hyl.) Büscher & G.H.Loos 2010</small>
: ''Lotus stenodon'' <small>(Boiss. & Heldr.) Heldr. 1897</small>
: ''Lotus suberectus'' <small>G.H.Loos 2010</small>
: ''Lotus symmetricus'' <small>Jord. 1852</small>
: ''Lotus tauricus'' <small>Juz. 1951</small>
: ''Lotus tauricus'' <small>Steud. 1841</small>
: ''Lotus tchihatchewii'' <small>Boiss. 1872</small>
: ''Lotus tenuifolius'' <small>C.Presl 1822</small> <small>&rarr; ''L. corniculatus'' ssp. ''preslii''</small>
: ''Lotus uliginosus'' <small>Hoffm. 1804</small>
: ''Lotus versicolor'' <small>Tineo 1846</small>
: ''Lotus zhegulensis'' <small>Klokov 1953</small>
: ''Mullaghera communis'' <small>Bubani 1899</small>
:  
}}


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 42: Rad 96:
}}
}}
* {{Bokref/Nordflor}}
* {{Bokref/Nordflor}}
* {{POWO|2022-06-24}}
* {{POWO|2024-08-03}}
* {{IPNIref|year=2024|dat=2024-08-03}}
* {{SKUD|5520|käringtand}}
* {{SKUD|5520|käringtand}}
</small>
</small>

Nuvarande version från 3 augusti 2024 kl. 05.20

Lotus corniculatus
L. 1753
Käringtand
Lotus corniculatus 1614.JPG
Släkte Lotus
Familj Fabaceae
Ordning Fabales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Käringtand är en ört i käringtandssläktet i familjen ärtväxter

Käringtand blir mellan 10 och 40 centimeter hög. Den har ett mer eller mindre nedliggande och utbrett växtsätt. Det är de smala, krokiga blomknopparna som givit upphov till det svenska namnet.

Rötterna har liksom andra ärtväxter små, pärlformiga, ibland ärtstora knölar längs rotgrenarna. I knölarna finns bakterier som har förmågan att direkt ur luften hämta och binda kväve. Bladen är trefingrade men stiplerna har samma form och storlek som småbladen och därför kan bladen verka vara parbladiga med ändblad.

Blommorna sitter i flock. Kölens framstäv är näbblikt utdragen och ståndarknapparna tömmer ut pollen inne i dess spets under blomningens början. Strängarna är klubblikt utvidgade strax nedanför knapparna. Dessa förtjockningars uppgift är att fylla ut kölens smala spets och liksom en degsprits trycka ut det hopklumpade pollenet i små portioner genom den smala öppningen när en insekt sätter sig på kölen och denna då trycks lite nedåt.

Käringtandens habitat är ängsbackar, vägrenar och liknande torra ställen. Utbredningsområdet är i Europa, norra och östra Afrika samt i Asien. Den odlas som prydnadsväxt och det finns en del namnsorter. Den odlas även som foderväxt.

Underarter

Lotus corniculatus ssp. afghanicus Chrtková 1967
Lotus corniculatus ssp. delortii (Timb.-Lagr.) Nyman 1878
Lotus corniculatus ssp. fruticosus Chrtková 1967
Lotus corniculatus ssp. preslii (Ten.) P.Fourn. 1936

  • Blad

  • Blommor

  • Habitat

Synonymer

Lotus alpicola (Beck) Miniaev, Ulle & Kritzk. 1987
Lotus ambiguus Besser ex Spreng. 1826
Lotus angustifolius Gueldenst. 1791
Lotus arvensis Pers. 1795
Lotus balticus Miniaev 1957
Lotus barcinonensis Sennen 1928 → L. corniculatus ssp. delortii
Lotus bracteatus Wall. 1831
Lotus callunetorum (Üksip) Miniaev 1970
Lotus catalaunicus Sennen 1928 → L. corniculatus ssp. delortii
Lotus caucasicus Kuprian. 1941
Lotus colocensis Menyh. 1877
Lotus delortii Timb.-Lagr. 1850 → L. corniculatus ssp. delortii
Lotus depressus Willd. 1814
Lotus dvinensis Miniaev & Ulle 1977
Lotus forsteri Sweet 1826
Lotus gibbus Beeke 1805
Lotus haeupleri G.H.Loos 2010
Lotus humifusus Willd. 1814
Lotus juzepczukii Seregin 2008
Lotus kabylicus (Batt.) Debeaux 1894
Lotus komarovii Miniaev 1957
Lotus norvegicus (Chrtková) Miniaev 1987
Lotus olgae Klokov 1961
Lotus orphanidis Ujhelyi 1960
Lotus pentaphyllos Gilib. 1782
Lotus pilosissimus Schur 1866
Lotus pilosus Jord. 1852 → L. corniculatus ssp. delortii
Lotus preslii Ten. 1836 → L. corniculatus ssp. preslii
Lotus riparius Pers. 1795
Lotus rostellatus Heldr. 1900
Lotus ruprechtii Miniaev 1957
Lotus sativus (Hyl.) Büscher & G.H.Loos 2010
Lotus stenodon (Boiss. & Heldr.) Heldr. 1897
Lotus suberectus G.H.Loos 2010
Lotus symmetricus Jord. 1852
Lotus tauricus Juz. 1951
Lotus tauricus Steud. 1841
Lotus tchihatchewii Boiss. 1872
Lotus tenuifolius C.Presl 1822 → L. corniculatus ssp. preslii
Lotus uliginosus Hoffm. 1804
Lotus versicolor Tineo 1846
Lotus zhegulensis Klokov 1953
Mullaghera communis Bubani 1899
 

Referenser

  • Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
  • Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-08-03.
  • IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-08-03].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - käringtand - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9