Lotus corniculatus

Lotus corniculatus L. 1753 Käringtand
Släkte	Lotus
Familj	Fabaceae
Ordning	Fabales
Överordning	Eudicotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Käringtand är en ört i käringtandssläktet i familjen ärtväxter

Käringtand blir mellan 10 och 40 centimeter hög. Den har ett mer eller mindre nedliggande och utbrett växtsätt. Det är de smala, krokiga blomknopparna som givit upphov till det svenska namnet.

Rötterna har liksom andra ärtväxter små, pärlformiga, ibland ärtstora knölar längs rotgrenarna. I knölarna finns bakterier som har förmågan att direkt ur luften hämta och binda kväve. Bladen är trefingrade men stiplerna har samma form och storlek som småbladen och därför kan bladen verka vara parbladiga med ändblad.

Blommorna sitter i flock. Kölens framstäv är näbblikt utdragen och ståndarknapparna tömmer ut pollen inne i dess spets under blomningens början. Strängarna är klubblikt utvidgade strax nedanför knapparna. Dessa förtjockningars uppgift är att fylla ut kölens smala spets och liksom en degsprits trycka ut det hopklumpade pollenet i små portioner genom den smala öppningen när en insekt sätter sig på kölen och denna då trycks lite nedåt.

Käringtandens habitat är ängsbackar, vägrenar och liknande torra ställen. Utbredningsområdet är i Europa, norra och östra Afrika samt i Asien. Den odlas som prydnadsväxt och det finns en del namnsorter. Den odlas även som foderväxt.

Underarter

Lotus corniculatus ssp. afghanicus Chrtková 1967

Lotus corniculatus ssp. delortii (Timb.-Lagr.) Nyman 1878

Lotus corniculatus ssp. fruticosus Chrtková 1967

Lotus corniculatus ssp. preslii (Ten.) P.Fourn. 1936

• 

  Blad

• 

  Blommor

• 

  Habitat

Synonymer

Lotus alpicola (Beck) Miniaev, Ulle & Kritzk. 1987

Lotus ambiguus Besser ex Spreng. 1826

Lotus angustifolius Gueldenst. 1791

Lotus arvensis Pers. 1795

Lotus balticus Miniaev 1957

Lotus barcinonensis Sennen 1928 → L. corniculatus ssp. delortii

Lotus bracteatus Wall. 1831

Lotus callunetorum (Üksip) Miniaev 1970

Lotus catalaunicus Sennen 1928 → L. corniculatus ssp. delortii

Lotus caucasicus Kuprian. 1941

Lotus colocensis Menyh. 1877

Lotus delortii Timb.-Lagr. 1850 → L. corniculatus ssp. delortii

Lotus depressus Willd. 1814

Lotus dvinensis Miniaev & Ulle 1977

Lotus forsteri Sweet 1826

Lotus gibbus Beeke 1805

Lotus haeupleri G.H.Loos 2010

Lotus humifusus Willd. 1814

Lotus juzepczukii Seregin 2008

Lotus kabylicus (Batt.) Debeaux 1894

Lotus komarovii Miniaev 1957

Lotus norvegicus (Chrtková) Miniaev 1987

Lotus olgae Klokov 1961

Lotus orphanidis Ujhelyi 1960

Lotus pentaphyllos Gilib. 1782

Lotus pilosissimus Schur 1866

Lotus pilosus Jord. 1852 → L. corniculatus ssp. delortii

Lotus preslii Ten. 1836 → L. corniculatus ssp. preslii

Lotus riparius Pers. 1795

Lotus rostellatus Heldr. 1900

Lotus ruprechtii Miniaev 1957

Lotus sativus (Hyl.) Büscher & G.H.Loos 2010

Lotus stenodon (Boiss. & Heldr.) Heldr. 1897

Lotus suberectus G.H.Loos 2010

Lotus symmetricus Jord. 1852

Lotus tauricus Juz. 1951

Lotus tauricus Steud. 1841

Lotus tchihatchewii Boiss. 1872

Lotus tenuifolius C.Presl 1822 → L. corniculatus ssp. preslii

Lotus uliginosus Hoffm. 1804

Lotus versicolor Tineo 1846

Lotus zhegulensis Klokov 1953

Mullaghera communis Bubani 1899

 

Referenser

• Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
• Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-08-03.
• IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-08-03].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - käringtand - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9