Titanopsis schwantesii

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Titanopsis schwantesii
(Dinter ex Schwantes) Schwantes 1926
Titanopsis luderitzii IMG 9174 (Large).JPG
Släkte Titanopsis
Tribus Ruschieae
Underfamilj Ruschioideae
Familj Aizoaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Titanopsis schwantesii är en art i titanopsissläktet och familjen isörtsväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i de Namibia. Det är en suckulent växt som har sitt habitat i ökenliknande områden.

T. schwantesii växer likt en rosett men bildar tuvor eller mindre mattor med tiden. Rosetten blir 5 till 7 centimeter i diameter och består av 6 till 8 tätt sittande blad. Bladen är spatelformade, tjocka med rundade spetsar. De blir upp 3 till 7 millimeter breda och upp till 30 millimeter långa. Ovansidan och änden av bladen är täckta av gråvita, gulaktiga, gråbruna eller gulbruna vårtor. Blomman utvecklas i mitten eller nära mitten av rosetten och sitter på ett kort skaft. Den är blekgul till gulorange och blir 15 till 18 millimeter i diameter. Foderbladen är även de täckta av vårtor likt bladspetsarna. Blomning sker under tidig vår och blomman slår ut under eftermiddagen.

Synonymer

Mesembryanthemum concinnum N.E.Br. 1916
Mesembryanthemum schwantesii Dinter ex Schwantes 1916
Titanopsis luderitzii Tischer 1927
Verrucifera luderitzii (Tischer) N.E.Br. 1930
Verrucifera schwantesii (Dinter ex Schwantes) N.E.Br. 1930

Referenser

  • Zeitschrift für Sukkulentenkunde, Leipzig 1923-1928 (ger). Libris. 
  • Smith Gideon: Mesembs of the world, Briza Publications, Pretoria 1998 (eng). ISBN 1-875093-13-3. Libris. 
  • Hartmann Heidrun E.K.: Illustrated handbook of succulent plants. Aizoaceae F-Z, Springer, Berlin 2002 (eng). ISBN 3-540-41723-0. Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2020-10-15.
  • IPNI (2020). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2020-10-15].