Paeonia tenuifolia
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
| Paeonia tenuifolia L. 1762 Dillpion | |
| Släkte | Paeonia |
| Familj | Paeoniaceae |
| Ordning | Saxifragales |
| Överordning | Eudicotyledonae |
| Underklass | Angiospermae |
| Rike | Plantae |
Dillpion är en flerårig ört i pionsläktet i familjen pionväxter.
Stjälkarna är ogrenade, kala och 10 till 50 centimeter höga. Bladen är sammansatta och delade i mycket smala, linjära flikar som bara är ett par millimeter breda.
Blommorna sitter vanligen ensamma, någon gång parvis, överst på stjälken. De blir upp till 8 centimeter i diameter. Antalet kronblad är 8 till 10 och de är klarröda till rödlila. Ståndarsträngarna är rödlila och knapparna gula.
Utbredningsområdet är i sydöstra Europa, östra Europa, södra Sibirien samt i Kaukasus. Dillpion odlas som prydnadsväxt.
Synonymer
- Paeonia biebersteiniana Rupr. 1869
- Paeonia carthalinica Ketsk. 1959
- Paeonia hybrida Pall. 1789
- Paeonia laciniata Pall. 1788
- Paeonia lithophila Kotov 1956
- Paeonia multifida Gueldenst. 1791
Referenser
- Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris.
- POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-26.
- IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-26].
- SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - dillpion - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9