Melica scabra

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Melica scabra
Kunth 1816
Släkte Melica
Undertribus Meliceae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Melica scabra är en art i sloksläktet och familjen gräs. Den är en flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2,5 till 7 millimeter breda samt 5 till 10 centimeter långa. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 30 till 80 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, en typisk blomställning hos många gräs som signalerar både anpassning och skönhet i funktion.

Melica scabra har sitt naturliga utbredningsområde i Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru, från 500 till 3000 meters höjd över havet. Arten växer i bergsängar, på öppna sluttningar och i gräsmarker med väldränerade jordar. Den är anpassad till områden med varma dagar, svalare nätter och tydliga årstidsvariationer.

Synonymer

Melica cajamarcensis Pilg. 1923
Melica majuscula Pilg. 1923
Melica pallida Kunth 1816
Melica pyrifera Hack. 1902
Melica weberbaueri Pilg. 1923

Etymologi

Det vetenskapliga namnet scabra fick arten av Karl Sigismund Kunth i publikationen Nova genera et species plantarum Vol. 1 när den gavs ut 1816. Namnet scabra kommer från latinets scaber, som betyder ”skrovlig” eller ”sträv”. Artepitetet scabra betyder alltså ”skrovlig” och syftar på att blad eller ax ofta känns sträva eller något rugga vid beröring, vilket är ett tydligt kännetecken vid artbestämning.

Referenser