Melica inaequiglumis

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Melica inaequiglumis
Boiss. 1846
Släkte Melica
Undertribus Meliceae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Melica inaequiglumis är en art i sloksläktet och familjen gräs. Den utvecklar långa rhizomer, är en tuvbildande, flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 2 till 4 millimeter breda samt 5 till 15 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 15 till 50 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa, en typisk blomställning hos många gräs som signalerar både anpassning och skönhet i funktion.

Melica inaequiglumis har sitt naturliga utbredningsområde i Afghanistan, Iran, Irak, Kirgizistan, Libanon och Syrien, Pakistan, Palestina, Sinai, Tadzjikistan, Transkaukasus och Uzbekistan, från 200 till 2500 meters höjd över havet. Arten växer i torra till halvtorra gräsmarker, på steniga sluttningar och i öppna buskmarker, ofta på väldränerade jordar med full solinstrålning och periodvis starka vindar.

Synonymer

Melica persica ssp. inaequiglumis (Boiss.) Bor 1970

Etymologi

Det vetenskapliga namnet inaequiglumis fick arten av Pierre Edmond Boissier i publikationen Diagnoses plantarum orientalium novarum Vol. 7 när den gavs ut 1846. Namnet inaequiglumis kommer från latinets inaequus som betyder ”ojämn” eller ”olik”, samt gluma som betyder ”skenblad” eller ”gluma” i ax. Artepitetet inaequiglumis betyder alltså ”med ojämna glumor”. Det syftar på att arten ofta har småax med blad eller ax där de yttre skalbladen inte är helt symmetriska eller lika långa, vilket är ett tydligt kännetecken vid artbestämning.

Referenser

  • IPNI (2026). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2026-02-13].
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2026-02-13.
  • Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2026-02-13].
  • Boissier, Edmond: Diagnoses plantarum orientalium novarum, Graz 1842-1959 (lat). Libris. 
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.