Koeleria

Koeleria Pers. 1805 Tofsäxingssläktet
Typart Koeleria pyramidata, grön tofsäxing
Undertribus	Aveninae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Tofsäxingssläktet tillhör familjen gräs och består av cirka 73 arter. Släktet har sitt naturliga utbredningsområde i norra Europa, centrala Europa, sydvästra Europa, sydöstra Europa, östra Europa, norra Afrika, Makaronesien, västcentrala tropiska Afrika, nordöstra tropiska Afrika, östra tropiska Afrika, södra tropiska Afrika, södra Afrika, Sibirien, ryska Fjärran östern, Centralasien, Kaukasus, västra Asien, på Arabiska halvön, i Kina, Mongoliet, östra Asien, på indiska subkontinenten, i Malesien, Papuasien, Australien, Nya Zeeland, norra centrala Stilla havet, subarktiska Amerika, västra Kanada, östra Kanada, nordvästra USA, norra centrala USA, nordöstra USA, sydvästra USA, södra centrala USA, sydöstra USA, Mexiko, Centralamerika, Västindien, västra Sydamerika, södra Sydamerika och på subantarktiska öar.

Tofsäxingssläktet innehåller arter som är tuvbildande, utvecklar rhizomer, är ett- eller fleråriga örter som har linjära blad. Bladen är basala och blir från 0,5 till 6 millimeter breda. Plantan utvecklar ett ledat strå som blir från 5 till 120 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt ett ax.

Arter

K. altaica (Domin) Krylov 1928

K. antarctica (G.Forst.) Barberá 2019

K. arduana (Edgar & A.P.Druce) Barberá 2019

K. argentea Griseb. 1868

K. asiatica Domin 1905

K. askoldensis Roshev. 1914

K. barbinodis (Trin.) Barberá 2019

K. barrosii Barberá 2019

K. besseri Ujhelyi 1972

K. biebersteinii M.G.Kalen. 1977

K. boliviensis (Domin) A.M.Molina 1993

K. brevis Steven 1857

K. calderonii A.Molina 1990

K. capensis (Thunb.) Nees 1832

K. carolii Emb. 1935

K. caudata (Link) Steud. 1854

K. cenisia Reut. ex E.Rev. 1874

K. cheesemanii (Hack.) Petrie 1916

K. crassipes Lange 1860

K. cumingii Nees ex Steud. 1854

K. delavignei Czern. ex Domin 1907

K. dersu Prob. & Prokop. 2018

K. drucei (Edgar) Barberá 2019

K. embergeri Quézel 1954

K. eriostachya Pan?i? 1856

K. fueguina Calderón ex Nicora 1978

K. glauca (Spreng.) DC. 1813 - tofsäxing

K. gubanovii Tzvelev 2011

K. hirsuta Gaudin 1808

K. hispanica Barberá 2019

K. inaequaliglumis A.Molina 1990

K. inaequalis (Whitney) Barberá 2019

K. insubrica Brullo 2009

K. johnstonii (Louis-Marie) Barberá 2019

K. kangdingensis (Z.L.Wu) Barberá 2019

K. karavajevii Govor. 1971

K. koidzumiana (Ohwi) Barberá 2019

K. kurtzii Hack. 1900

K. lasiorhachis (Hack.) Barberá 2019

K. lepida (Edgar & A.P.Druce) Barberá 2019

K. ligulata (Finot & Zuloaga) Barberá 2019

K. loweana Quintanar 2006

K. lucana Brullo 2009

K. luerssenii (Domin) Domin 1907

K. macrantha (Ledeb.) Schult. 1824 - fin tofsäxing

K. mendocinensis (Hauman) Calderón ex Nicora 1978

K. micans (Hook.f.) Barberá 2019

K. nancaguensis (Finot) Barberá 2019

K. nitidula Velen. 1891

K. novozelandica Domin 1907

K. oreophila (Louis-Marie) Barberá 2019

K. permollis Steud. 1854

K. praeandina A.Molina 1990

K. preslii (Kunth) Barberá 2019

K. projecta (Louis-Marie) Barberá 2019

K. pyramidata (Lam.) P.Beauv. 1812 - grön tofsäxing

K. rhodopea Ujhelyi 1968

K. riguorum Edgar & Gibb 1999

K. rodriguez-graciae Quintanar & Castrov. 2014

K. serpentina (Edgar & A.P.Druce) Barberá 2019

K. skrjabinii Karav. & Tzvelev 1971

K. spicata (L.) Barberá 2019

K. splendens C.Presl 1818

K. subalpestris (Hartm.) Barberá 2019

K. tenella (Petrie) Barberá 2019

K. thonii Domin 1907

K. tristis Domin 1940

K. tzvelevii N.V.Vlassova 1987

K. vallesiana (Honck.) Gaudin 1808

K. vaseyi Barberá 2019

K. ventanicola A.Molina 1990

K. vurilochensis Calderón ex Nicora 1978

K. youngii (Hook.f.) Barberá 2019

Synonymer

Achaeta E.Fourn. 1886

Airochloa Link 1827

Brachystylus Dulac 1867

Collinaria Ehrh. 1789

Leptophyllochloa Calderón ex Nicora 1978

Introducerad

Arter i detta släkte har även introducerats på delar av subantarktiska öar.

Systematik

Det vetenskapliga namnet Koeleria fick släktet av Christiaan Hendrik Persoon i publikationen Synopsis plantarum när den gavs ut 1805. Typart för släktet är Koeleria pyramidata. Namnet Koeleria fick släktet för att hedra Georg Ludwig Koeler (1765 - 1807), som var en tysk professor och botaniker .

Referenser

• IPNI (2024). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2024-02-16].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2024-02-16.
• Watson, L., Macfarlane, T.D., and Dallwitz, M.J. 1992 onwards. 'The grass genera of the world: descriptions, illustrations, identification, and information retrieval; including synonyms, morphology, anatomy, physiology, phytochemistry, cytology, classification, pathogens, world and local distribution, and references.' Version: 25th January 2024. delta-intkey.com
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska släktnamn - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Persoon, Christiaan Hendrik; Cramer Carl Friedrich: Synopsis plantarum seu Enchiridium botanicum complectens enumerationem systematicam specierum hucusque cognitarum. P . 1, Parisiis Lutetiorum, apud Carol. Frid. Cramerum. Et Tubingæ, apud J. G. Cottam. 1805 (lat). Libris. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.