Iris orientalis

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Iris orientalis
Mill. 1768
Gullbandsiris
IMG 7907-Iris orientalis.jpg
Släkte Iris
Familj Iridaceae
Ordning Asparagales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Gullbandsiris är en flerårig ört i irissläktet i familjen svärdsliljeväxter.

Denna art blir drygt 100 centimeter hög och har en jordstam. Blommorna är vita och gula eller helt gula.

Utbredningsområdet är i Grekland och Turkiet. Gullbandsiris odlas som prydnadsväxt och har även naturaliserats i andra områden i världen.

Synonymer

  • Chamaeiris longipedicellata (Czeczott) M.B.Crespo 2011
  • Chamaeiris monnieri (Redouté) M.B.Crespo 2011
  • Chamaeiris orientalis (Mill.) M.B.Crespo 2011
  • Iris albida Davidov 1915
  • Iris gigantea Carrière 1875
  • Iris longipedicellata Czeczott 1932
  • Iris monnieri Redouté 1808
  • Iris ochroleuca L. 1771
  • Iris pocockii Mill. 1803
  • Xiphion monnieri (Redouté) Alef. 1863
  • Xiphion ochroleucum (L.) Alef. 1863
  • Xyridion monnieri (Redouté) Klatt 1872
  • Xyridion ochroleucum (L.) Klatt 1872
  • Xyridion orientalis (Mill.) Rodion. 2005


Det finns en annan art som beskrivits under samma namn: Iris orientalis Thunb. Den är en synonym till Iris sanguinea.

Referenser

  • Burnie Geoff: Botanica: illustrerat botaniskt lexikon med över 10000 trädgårdsväxter inklusive odlingsråd, Könemann, Köln 2000 (swe). ISBN 3-8290-4718-5 (inb.). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2022-08-07.
  • IPNI (2022). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2022-08-07].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - gullbandsiris - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9