Hippophae rhamnoides

Hippophae rhamnoides L. 1753 Havtorn
Släkte	Hippophae
Familj	Elaeagnaceae
Ordning	Rosales
Överordning	Eudicotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Havtorn är en tornig buske eller ibland ett litet träd i havtornssläktet i familjen havtornsväxter.

Havtorn bildar ofta vidsträckta snår som buske eller buskträd men kan växa till ett träd på ungefär 5 meters höjd, oftast med mer eller mindre krokig stam. Bladen har på undersidan mycket små sköldlika fjäll vars kanter är fransade. Dessa fjäll gör att bladens undersida blir silverglänsande.

Blommorna är enkönade men det finns han- och honblommor på samma individ, havtorn är alltså en sambyggare. Blomningen sker innan lövsprickningen på våren, i Norden i maj. Blommorna är mycket små, omkring 3 millimeter, och gulgröna. Honblommans kalk sitter kvar kring frukten och blir vid fruktmognaden köttig och orangegul så att den härmar ett bär. Detta är alltså en skenfrukt i vars inre den egentliga frukten, en enfröig nöt, befinner sig.

Utbredningsområdet är i Europa, Sibirien, Centralasien, Kaukasus, västra Asien, Kina och Mongoliet samt i den norra delen av indiska subkontinenten.

Användning

Havtornets blad och kvistar kan användas till färgning av tyg. Ylle får en mörkbrun eller rödbrun färg av havtorn. Skenfrukterna ger en gul färg. Skenfrukterna är också ätliga även om de är mycket sura och kärva. Bären är rika på bland annat A-, C- och E-vitamin och de kan användas till saft, sylt, marmelad och liknande produkter. De används även som torkade, bland annat i te. Havtorn används även i vissa länder som ett medicinskt preparat mot olika typer av sår.

• 
• 

  Små oansenliga blommor runt bladskotten

• 

Underarter

Hippophae rhamnoides ssp. carpatica Rousi 1971

Hippophae rhamnoides ssp. caucasica Rousi 1971

Hippophae rhamnoides ssp. mongolica Rousi 1971

Hippophae rhamnoides ssp. turkestanica Rousi 1971

Hippophae rhamnoides ssp. wolongensis Y.S.Lian, K.Sun & X.L.Chen 2003

Hippophae rhamnoides ssp. yunnanensis Rousi 1971

Synonymer

Argussiera rhamnoides (L.) Bubani 1897

Elaeagnus rhamnoides (L.) A.Nelson 1935

Hippophae angustifolia Dippel 1893

Hippophae carpatica (Rousi) Landolt 2010 → H. rhamnoides ssp. carpatica

Hippophae caucasica (Rousi) Tzvelev 2002 → H. rhamnoides ssp. caucasica

Hippophae fluviatilis (Soest) Rivas Mart. 2002

Hippophae littoralis Salisb. 1796

Hippophae mongolica (Rousi) Tzvelev 2002 → H. rhamnoides ssp. mongolica

Hippophae rhamnoidea St.-Lag. 1889

Hippophae sibirica Steud. 1840

Hippophae taurica Dippel 1893

Hippophae turkestanica (Rousi) Tzvelev 2002 → H. rhamnoides ssp. turkestanica

Hippophae wolongensis (Y.S.Lian, K.Sun & X.L.Chen) Banfi, Galasso & Soldano 2011 → H. rhamnoides ssp. wolongensis

Hippophae yunnanensis (Rousi) Tzvelev 2002 → H. rhamnoides ssp. yunnanensis

Hippophaes rhamnoideum (L.) St.-Lag. 1880

Osyris rhamnoides (L.) Scop. 1771

Rhamnoides hippophae Moench 1794

Referenser

• Mossberg, Bo; Stenberg Lennart: Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-46-21319-8 (inb.). Libris. 
• Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
• Ljungqvist, Kerstin: Nyttans växter: uppslagsbok med över tusen växter : historik om svensk medicinalväxtodling, Calluna, Dals Rostock 2006 (swe). ISBN 91-631-7128-7 (inb.). Libris. 
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-06-25.
• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-06-25].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - havtorn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9