Deschampsia setacea

Deschampsia setacea (Huds.) Hack. 1880 Sjötåtel
Släkte	Deschampsia
Undertribus	Aristaveninae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Sjötåtel är en art i tåtelsläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, flerårig ört som har linjära blad. Bladen är basala och blir från 0,2 till 1 millimeter breda samt 5 till 20 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 20 till 60 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en öppen eller spretig vippa, vilken gör det lätt för vinden att nå blommorna och sprida pollen över långa avstånd.

Sjötåtel har sitt naturliga utbredningsområde i Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Irland, Nederländerna, Norge, Polen, Spanien och Sverige. Arten växer främst på öppna, fuktiga till blöta marker såsom kärr, mossar och strandängar. Den trivs bäst där marken är näringsfattig och sur, ofta på torvjordar som periodvis översvämmas. Växten påträffas från låglänta kustnära områden upp till omkring 800 meters höjd över havet.

Synonymer

Aira flexuosa ssp. setacea (Huds.) C.Hartm. 1879

Aira setacea Huds. 1762

Aristavena setacea (Huds.) F.Albers & Butzin 1977

Aira discolor Thuill. 1799

Aira flexuosa ssp. uliginosa (Weihe & Boenn.) Andersson 1852

Aira scabrosetacea Knapp 1804

Aira uliginosa Weihe & Boenn. 1824

Avena discolor (Thuill.) Lej. & Courtois 1828

Avenella uliginosa (Weihe & Boenn.) Parl. 1850

Deschampsia discolor (Thuill.) P.Beauv. 1812

Deschampsia thuillieri Godr. & Gren. 1856

Deschampsia uliginosa (Weihe & Boenn.) Scheele 1844

Lerchenfeldia uliginosa (Weihe & Boenn.) Schur 1866

Salmasia uliginosa (Weihe & Boenn.) Bubani 1901

Etymologi

Det vetenskapliga namnet setacea fick arten av William Hudson i publikationen Flora anglica när den gavs ut 1762. Namnet setacea kommer från det latinska ordet seta som betyder ”borst, styvt hår”. Den botaniska ändelsen -acea används för att ange ”försedd med” eller ”liknande”, vilket gör att setacea kan översättas till ”den borstlika” eller ”den med borst”. Namnet syftar på växtens fina borst som är tydliga i småaxen.

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-08-30].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-08-30.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-08-30].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Hudson, William: Flora anglica, exhibens plantas per regnum Angliæ sponte crescentes, distributas secundum systema sexuale., impensis auctoris: prostant venales apud J. Nourse, et C. Moran, Londini 1762 (lat). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.124863. Libris. 
• Hackel, Eduard: Catalogue raisonné des graminées du Portugal, Imprimerie de l'Université, Coimbre 1880 (spa). DOI: https://bibdigital.rjb.csic.es/idurl/1/14821. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.