Deschampsia chapmanii

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Deschampsia chapmanii
Petrie 1891
Flora Antarctica Plate LVI.jpg
Släkte Deschampsia
Undertribus Aristaveninae
Tribus Poeae
Underfamilj Pooideae
Familj Poaceae
Ordning Poales
Överordning Monocotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Deschampsia chapmanii är en art i tåtelsläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, flerårig ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 0,5 till 1 millimeter breda samt 4 till 10 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 15 till 45 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa, en luftig och spröd konstruktion som ger blommorna maximal exponering för vinden.

Deschampsia chapmanii har sitt naturliga utbredningsområde på Antipodöarna, Macquarieön, Nordön och Sydön. Arten är anpassad till kustnära och alpina miljöer där klimatet är hårt, med starka vindar och riklig nederbörd. Den kan återfinnas på höjder från havsnivå upp till omkring 1200 meters höjd över havet, där den ofta bildar täta grästuvor på fuktig mark. Växten fungerar som en viktig stabiliserare av jord i erosionskänsliga områden, och är därför en nyckelart i sitt habitat.

Synonymer

Catabrosa antarctica Hook.f. 1845
Deschampsia hookeri Kirk 1891
Deschampsia novae-zelandiae Petrie 1891
Sieglingia antarctica (Hook.f.) Kuntze 1891
Triodia antarctica (Hook.f.) Benth. 1881, nom. illeg.

Etymologi

Det vetenskapliga namnet chapmanii fick arten av Donald Petrie i publikationen Transactions and proceedings of the New Zealand institute Vol. 23 när den gavs ut 1891. Namnet hedrar Frederick Chapman (1864 – 1943), en brittisk paleobiolog som emigrerade till Australien 1886 och senare blev verksam vid National Museum i Melbourne. Chapman bidrog med omfattande insamlingar och vetenskapliga studier, och namngivningen är ett exempel på ett så kallat eponym – ett vetenskapligt namn som fungerar som en hyllning till en forskare eller samlare som haft betydelse för vår kunskap om naturen. Efterledet -ii i chapmanii är en latinsk genitivform, som i botaniska namnbruk används för att ange att arten är ”Chapmans” – alltså tillhörande eller uppkallad efter Chapman. På så sätt fungerar ändelsen som en grammatisk markör för att hedra en person inom den vetenskapliga namngivningen.

Referenser

  • IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-08-25].
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-08-25.
  • Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-08-25].
  • Transactions and proceedings of the New Zealand institute., Wellington 1868-1934 (eng). Libris. 
  • Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.