Corynephorus canescens

Corynephorus canescens (L.) P.Beauv. 1812 Borsttåtel
Släkte	Corynephorus
Undertribus	Airinae
Tribus	Poeae
Underfamilj	Pooideae
Familj	Poaceae
Ordning	Poales
Överordning	Monocotyledonae
Underklass	Angiospermae
Rike	Plantae

Borsttåtel är en art i borsttåtelsläktet och familjen gräs. Den är en tuvbildande, fleråriga ört som har linjära blad. Bladen utvecklas både vid basen och utmed strået och blir från 0,3 till 0,5 millimeter breda samt 2 till 6 centimeter långa. Plantan utvecklar ett upprättväxande, ledat strå som blir från 10 till 30 centimeter långt. Strået är ihåligt och i änden av strået utvecklas en blomställning. Blommorna sitter i småax som i sin tur har en blomställning likt en vippa, en luftig och spröd konstruktion som ger blommorna maximal exponering för vinden.

Borsttåtel har sitt naturliga utbredningsområde i Österrike, Baltikum, Vitryssland, Belgien, centraleuropeiska Ryssland, Tjeckien och Slovakien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ungern, Italien, Marocko, Nederländerna, nordvästeuropeiska Ryssland, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, på Sardinien, i Spanien, Sverige och Ukraina.

Synonymer

Agrostis canescens (L.) Salisb. 1796

Aira canescens L. 1753

Aira variegata St.-Amans 1821

Avena canescens (L.) Weber 1780

Corynephorus incanescens Bubani 1901

Weingaertneria canescens (L.) Bernh. 1800

Aira breviculmis Loisel. 1806

Aira triflora Willd. ex Steud. 1840

Corynephorus canescens ssp. maritimus (Godr.) Rivas Mart. 1991

Etymologi och systematik

Det vetenskapliga namnet canescens fick arten av Carl von Linné i publikationen Species plantarum Vol. 1 när den gavs ut 1753. Namnet canescens kommer från det latinska verbet canescere, som betyder ”att gråna” eller ”att bli gråhårig” – i presens participform översätts canescens ungefär som ”grånande” eller ”gråskiftande”. Inom botaniken används detta epitet för att beskriva växter vars ytor – ofta blad, stjälkar eller ax – är täckta av fina, silvriga eller gråvita hår (så kallad indumentum). Denna hårighet skapar ett gråaktigt skimmer, ibland med en lätt silverton, och fungerar ofta som skydd mot stark sol, vind eller uttorkning – särskilt hos arter från torra eller alpina miljöer.

Corynephorus canescens är typart för släktet Corynephorus. Inom botanisk systematik innebär det att arten canescens fungerar som representativt "namnbärande exempel" för hela släktet – den art som släktnamnet är direkt kopplat till enligt reglerna i den internationella koden för botanisk nomenklatur (ICN).

Referenser

• IPNI (2025). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2025-08-06].
• POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; https://powo.science.kew.org/ Retrieved 2025-08-06.
• Clayton, W.D., Vorontsova, M.S., Harman, K.T. and Williamson, H. (2006 onwards). "GrassBase - The Online World Grass Flora". http://www.kew.org/data/grasses-db.html. [accessed 2025-08-06].
• SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - svenska artnamn - https://skud-app.blomsterlandet.se/search - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
• Linné, Carl von; Lovisa Ulrika drottning av Sverige, Montin Lars Jonasson, Wahlenberg Göran, Förberg Elof: Caroli Linnæi ... Species plantarum, exhibentes plantas rite cognitas, ad genera relatas, cum differentiis specificis, nominibus trivialibus, synonymis selectis, locis natalibus, secundum systema sexuale digestas.: Cum privilegio s.r. m:tis Sueciæ & s.r. m:tis polonicæ. Poloniæ ac electoris Saxon. Holmiæ, impensis Laurentii Salvii., Salvius, Stockholm 1753 (lat). https://doi.org/10.5962/bhl.title.669. Libris. 
• Palisot de Beauvois, Ambroise-Marie-François-Joseph: Essai d'une nouvelle agrostographie, ou, Nouveaux genres des graminées : avec figures représentant les caractères de tous les genres, Chez l'auteur, Paris 1812 (fra). DOI: https://doi.org/10.5962/bhl.title.474. 
• Corneliuson, Jens: Växternas namn: vetenskapliga växtnamns etymologi : språkligt ursprung och kulturell bakgrund, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2000 (swe). ISBN 91-46-17679-9 (inb.). Libris.