Rumex acetosa: Skillnad mellan sidversioner

Från Plantae
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte)
Rad 14: Rad 14:
'''Ängssyra''' är en flerårig [[ört]] i [[skräppsläktet]] i familjen [[slideväxter]].  
'''Ängssyra''' är en flerårig [[ört]] i [[skräppsläktet]] i familjen [[slideväxter]].  


Stjälken är upprätt, förgrenad och upp till 100 centimeter hög. De nedre [[bladen]] är pillika, 2,5 till 13 centimeter långa och 1,5 till 5 centimeter breda. Längre upp på stjälken är bladen smalare. Överst på stjälken sitter [[blommorna]] i avlånga samlingar. Han- och honblommor finns på olika plantor, en [[tvåbyggare]]. Blomfärgen varierar från rosa till gul.
Stjälken är upprätt, förgrenad och upp till 100 centimeter hög. De nedre [[bladen]] är pillika, 2,5 till 13 centimeter långa och 1,5 till 5 centimeter breda. Längre upp på stjälken är bladen smalare.  


Utbredningsområdet är i [[Europa]] och den norra delen av [[Asien]] men den har även [[naturaliserats]] på andra platser i världen. Ängssyrans [[habitat]] är ängar, vägrenar, skogsgläntor och liknande marker. Den har starkt syrlig smak och kan ätas som grönsak. Blad kan samlas in från unga plantor och tillagas som [[spenat]]. Förr användes den även som läkeväxt.
Överst på stjälken sitter [[blommorna]] i avlånga samlingar. Han- och honblommor finns på olika plantor, en [[tvåbyggare]]. Blomfärgen varierar från rosa till gul.


<gallery perrow=3>
Det ursprungliga utbredningsområdet är i [[Europa]] och [[norra Afrika]] samt i [[tempererat klimat]] i [[Asien]] men den har även [[naturaliserats]] i andra områden i världen. Ängssyrans [[habitat]] är ängar, vägrenar, skogsgläntor och liknande marker. Den har starkt syrlig smak och kan ätas som grönsak. Blad kan samlas in från unga plantor och tillagas som [[spenat]]. Förr användes den även som läkeväxt.
 
<gallery mode=packed>
File:Rumex acetosa hapu oblikas õied estonia.JPG|Blommor
File:Rumex acetosa hapu oblikas õied estonia.JPG|Blommor
File:Rumex acetosa 003.JPG|Frukter
File:Rumex acetosa 003.JPG|Frukter
File:359 Rumex acetosa.jpg|Illustration
File:359 Rumex acetosa.jpg|Illustration
</gallery>
</gallery>
== Underarter och varieteter ==
* ''Rumex acetosa'' var. ''fontanopaludosus'' <small>(Kalela) Hyl. 1966</small>
* ''Rumex acetosa'' ssp. ''hibernicus'' <small>(Rech.f.) Akeroyd 1989</small>
* ''Rumex acetosa'' var. ''hydrophilus'' <small>Wiinst. ex Hyl. 1966</small>
* ''Rumex acetosa'' ssp. ''islandicus'' <small>(Á.Löve) Ö.Nilsson 1996</small>
* ''Rumex acetosa'' var. ''serpenticola'' <small>Rune 1957</small> - smal ängssyra
* ''Rumex acetosa'' ssp. ''vinealis'' <small>(Timb.-Lagr. & Jeanb.) O.Bolòs & Vigo 1974</small>
== Synonymer ==
* ''Acetosa agrestis'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Acetosa amplexicaulis'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Acetosa angustata'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Acetosa bidentula'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Acetosa fontanopaludosa'' <small>(Kalela) Holub 1976</small> &rarr; ''R. acetosa'' var. ''fontanopaludosus''
* ''Acetosa hastifolia'' <small>Schur 1866</small>
* ''Acetosa hastulata'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Acetosa hibernica'' <small>(Rech.f.) Holub 1977</small> &rarr; ''R. acetosa'' ssp. ''hibernicus''
* ''Acetosa magna'' <small>Gilib. 1792</small>
* ''Acetosa officinalis'' <small>Gueldenst. ex Ledeb. 1850</small>
* ''Acetosa olitoria'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Acetosa pratensis'' <small>Garsault 1764</small>
* ''Acetosa pratensis'' <small>Mill. 1768</small>
* ''Acetosa subalpina'' <small>Schur 1866</small>
* ''Acetosa vinealis'' <small>(Timb.-Lagr. & Jeanb.) Holub 1976</small> &rarr; ''R. acetosa'' ssp. ''vinealis''
* ''Lapathum acetosa'' <small>(L.) Scop. 1771</small>
* ''Lapathum pratense'' <small>Lam. 1779</small>
* ''Rumex acetosus'' <small>St.-Lag. 1880</small>
* ''Rumex acidus'' <small>Salisb. 1796</small>
* ''Rumex acuminatus'' <small>Campd. 1819</small>
* ''Rumex agrestis'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Rumex amplexicaulis'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Rumex angustatus'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Rumex bidentula'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Rumex biformis'' <small>Lange 1857</small>
* ''Rumex bulbosus'' <small>Campd. 1819</small>
* ''Rumex commersonianus'' <small>D.Dietr. 1840</small>
* ''Rumex commersonii'' <small>Campd. 1819</small>
* ''Rumex fontanopaludosus'' <small>Kalela 1940</small> &rarr; ''R. acetosa'' var. ''fontanopaludosus''
* ''Rumex hastatulus'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Rumex hastulatus'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Rumex hibernicus'' <small>Rech.f. 1961</small> &rarr; ''R. acetosa'' ssp. ''hibernicus''
* ''Rumex hispanicus'' <small>W.D.J.Koch 1844</small>
* ''Rumex hortensis'' <small>Vis. ex Nyman 1881</small>
* ''Rumex micranthus'' <small>Campd. ex Meisn. 1856</small>
* ''Rumex mutabilis'' <small>Campd. ex Meisn. 1856</small>
* ''Rumex oblongus'' <small>Campd. 1819</small>
* ''Rumex olitoria'' <small>Raf. 1838</small>
* ''Rumex oxyotus'' <small>Campd. 1819</small>
* ''Rumex planellae'' <small>Pau & Merino 1906</small>
* ''Rumex pratensis'' <small>Dulac 1867</small>
* ''Rumex pseudoacetosa'' <small>Bertol. 1840</small>
* ''Rumex sagittifolius'' <small>Campd. 1819</small>
* ''Rumex stenophyllus'' <small>Timb.-Lagr. & Jeanb. 1864</small>
* ''Rumex triangularis'' <small>DC. 1815</small>
* ''Rumex vinealis'' <small>Timb.-Lagr. & Jeanb. 1864</small> &rarr; ''R. acetosa'' ssp. ''vinealis''


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 37: Rad 95:
|libris=793945
|libris=793945
}}
}}
* {{bokref |redaktör=Komarov Vladimir Leontʹevič|titel=Flora of the U.S.S.R. |år=1963- |utgivningsort=Jerusalem |språk=eng|libris=8198257 }}  
* {{Bokref/USSR}}
* {{COL|col-dat=29th July 2014|dat=2014-07-27}}
* {{POWO|2023-06-15}}
* {{IPNIref|year=2023|dat=2023-06-15}}
* {{SKUD|23158|ängssyra}}
* {{SKUD|23158|ängssyra}}
</small>
</small>
Rad 60: Rad 119:
[[Kategori:Växter i Nederländerna]]
[[Kategori:Växter i Nederländerna]]
[[Kategori:Växter i Polen]]
[[Kategori:Växter i Polen]]
[[Kategori:Växter i Rumänien]]
[[Kategori:Växter i Schweiz]]
[[Kategori:Växter i Schweiz]]
[[Kategori:Växter i sydvästra Europa]]
[[Kategori:Växter i sydvästra Europa]]
[[Kategori:Växter på Balearerna]]
[[Kategori:Växter på Korsika]]
[[Kategori:Växter på Korsika]]
[[Kategori:Växter i Frankrike]]
[[Kategori:Växter i Frankrike]]
Rad 72: Rad 131:
[[Kategori:Växter i Bulgarien]]
[[Kategori:Växter i Bulgarien]]
[[Kategori:Växter i Italien]]
[[Kategori:Växter i Italien]]
[[Kategori:Växter i Rumänien]]
[[Kategori:Växter på Sicilien]]
[[Kategori:Växter på Sicilien]]
[[Kategori:Växter på Balkan]]
[[Kategori:Växter på Balkan]]
Rad 84: Rad 144:
[[Kategori:Växter i nordvästeuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i nordvästeuropeiska Ryssland]]
[[Kategori:Växter i Ukraina]]
[[Kategori:Växter i Ukraina]]
[[Kategori:Växter i norra Afrika]]
[[Kategori:Växter i Marocko]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Sibirien]]
[[Kategori:Växter i Altaj]]
[[Kategori:Växter i Altaj]]
Rad 96: Rad 158:
[[Kategori:Växter i Chabarovsk]]
[[Kategori:Växter i Chabarovsk]]
[[Kategori:Växter i Primorje]]
[[Kategori:Växter i Primorje]]
[[Kategori:Växter på Sachalin]]
[[Kategori:Växter i Centralasien]]
[[Kategori:Växter i Centralasien]]
[[Kategori:Växter i Kazakstan]]
[[Kategori:Växter i Kazakstan]]
Rad 108: Rad 169:
[[Kategori:Växter i Afghanistan]]
[[Kategori:Växter i Afghanistan]]
[[Kategori:Växter i Iran]]
[[Kategori:Växter i Iran]]
[[Kategori:Växter i Turkiet]]
[[Kategori:Växter i Kina]]
[[Kategori:Växter i Kina]]
[[Kategori:Växter i södra centrala Kina]]
[[Kategori:Växter i södra centrala Kina]]
[[Kategori:Växter i Inre Mongoliet]]
[[Kategori:Växter i Inre Mongoliet]]
[[Kategori:Växter i Manchuriet]]
[[Kategori:Växter i Manchuriet]]
[[Kategori:Växter i norra centrala Kina]]
[[Kategori:Växter i Qinghai]]
[[Kategori:Växter i Qinghai]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Kina]]
[[Kategori:Växter i sydöstra Kina]]
Rad 121: Rad 182:
[[Kategori:Växter i Japan]]
[[Kategori:Växter i Japan]]
[[Kategori:Växter i Korea]]
[[Kategori:Växter i Korea]]
[[Kategori:Växter på Ryukyuöarna]]
[[Kategori:Växter i Taiwan]]
[[Kategori:Växter i Taiwan]]
[[Kategori:Växter på indiska subkontinenten]]
[[Kategori:Växter på indiska subkontinenten]]
[[Kategori:Växter i Nepal]]
[[Kategori:Växter i Pakistan]]
[[Kategori:Växter i Pakistan]]
[[Kategori:Växter i västra Himalaya]]
[[Kategori:Växter i västra Himalaya]]

Nuvarande version från 15 juni 2023 kl. 16.48

Rumex acetosa
L. 1753
Ängssyra
Rumex acetosa 002.JPG
Släkte Rumex
Familj Polygonaceae
Ordning Caryophyllales
Överordning Eudicotyledonae
Underklass Angiospermae
Rike Plantae
 

Ängssyra är en flerårig ört i skräppsläktet i familjen slideväxter.

Stjälken är upprätt, förgrenad och upp till 100 centimeter hög. De nedre bladen är pillika, 2,5 till 13 centimeter långa och 1,5 till 5 centimeter breda. Längre upp på stjälken är bladen smalare.

Överst på stjälken sitter blommorna i avlånga samlingar. Han- och honblommor finns på olika plantor, en tvåbyggare. Blomfärgen varierar från rosa till gul.

Det ursprungliga utbredningsområdet är i Europa och norra Afrika samt i tempererat klimat i Asien men den har även naturaliserats i andra områden i världen. Ängssyrans habitat är ängar, vägrenar, skogsgläntor och liknande marker. Den har starkt syrlig smak och kan ätas som grönsak. Blad kan samlas in från unga plantor och tillagas som spenat. Förr användes den även som läkeväxt.

Underarter och varieteter

  • Rumex acetosa var. fontanopaludosus (Kalela) Hyl. 1966
  • Rumex acetosa ssp. hibernicus (Rech.f.) Akeroyd 1989
  • Rumex acetosa var. hydrophilus Wiinst. ex Hyl. 1966
  • Rumex acetosa ssp. islandicus (Á.Löve) Ö.Nilsson 1996
  • Rumex acetosa var. serpenticola Rune 1957 - smal ängssyra
  • Rumex acetosa ssp. vinealis (Timb.-Lagr. & Jeanb.) O.Bolòs & Vigo 1974

Synonymer

  • Acetosa agrestis Raf. 1838
  • Acetosa amplexicaulis Raf. 1838
  • Acetosa angustata Raf. 1838
  • Acetosa bidentula Raf. 1838
  • Acetosa fontanopaludosa (Kalela) Holub 1976R. acetosa var. fontanopaludosus
  • Acetosa hastifolia Schur 1866
  • Acetosa hastulata Raf. 1838
  • Acetosa hibernica (Rech.f.) Holub 1977R. acetosa ssp. hibernicus
  • Acetosa magna Gilib. 1792
  • Acetosa officinalis Gueldenst. ex Ledeb. 1850
  • Acetosa olitoria Raf. 1838
  • Acetosa pratensis Garsault 1764
  • Acetosa pratensis Mill. 1768
  • Acetosa subalpina Schur 1866
  • Acetosa vinealis (Timb.-Lagr. & Jeanb.) Holub 1976R. acetosa ssp. vinealis
  • Lapathum acetosa (L.) Scop. 1771
  • Lapathum pratense Lam. 1779
  • Rumex acetosus St.-Lag. 1880
  • Rumex acidus Salisb. 1796
  • Rumex acuminatus Campd. 1819
  • Rumex agrestis Raf. 1838
  • Rumex amplexicaulis Raf. 1838
  • Rumex angustatus Raf. 1838
  • Rumex bidentula Raf. 1838
  • Rumex biformis Lange 1857
  • Rumex bulbosus Campd. 1819
  • Rumex commersonianus D.Dietr. 1840
  • Rumex commersonii Campd. 1819
  • Rumex fontanopaludosus Kalela 1940R. acetosa var. fontanopaludosus
  • Rumex hastatulus Raf. 1838
  • Rumex hastulatus Raf. 1838
  • Rumex hibernicus Rech.f. 1961R. acetosa ssp. hibernicus
  • Rumex hispanicus W.D.J.Koch 1844
  • Rumex hortensis Vis. ex Nyman 1881
  • Rumex micranthus Campd. ex Meisn. 1856
  • Rumex mutabilis Campd. ex Meisn. 1856
  • Rumex oblongus Campd. 1819
  • Rumex olitoria Raf. 1838
  • Rumex oxyotus Campd. 1819
  • Rumex planellae Pau & Merino 1906
  • Rumex pratensis Dulac 1867
  • Rumex pseudoacetosa Bertol. 1840
  • Rumex sagittifolius Campd. 1819
  • Rumex stenophyllus Timb.-Lagr. & Jeanb. 1864
  • Rumex triangularis DC. 1815
  • Rumex vinealis Timb.-Lagr. & Jeanb. 1864R. acetosa ssp. vinealis

Referenser

  • Lindman, Carl Axel Magnus: Bilder ur Nordens flora, Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917-1926 (swe). Libris. 
  • Komarov V. L.: Flora, 1963- (eng). Libris. 
  • POWO. "Plants of the World Online". Facilitated by the Royal Botanic Gardens, Kew. Published on the Internet; http://www.plantsoftheworldonline.org/ Retrieved 2023-06-15.
  • IPNI (2023). International Plant Names Index. Published on the Internet https://www.ipni.org, The Royal Botanic Gardens, Kew, Harvard University Herbaria & Libraries and Australian National Botanic Gardens. [Retrieved 2023-06-15].
  • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - ängssyra - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9