Rebutia: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
Rad 3: | Rad 3: | ||
|auktor = [[K.Schum.]] | |auktor = [[K.Schum.]] | ||
|year = 1895 | |year = 1895 | ||
|altrubrik = Kranskaktussläktet <ref name="SKUD">{{SKUD|19647| | |altrubrik = Kranskaktussläktet<ref name="SKUD">{{SKUD|19647|kranskaktussläktet}}</ref> | ||
|bild = Rebutia | |bild = Rebutia minuscula4.jpg | ||
|bildtext = ''[[Rebutia | |bildtext = [[Typart]] ''[[Rebutia minuscula|R. minuscula]]'' | ||
|regnum = Plantae | |regnum = Plantae | ||
|div = Spermatopsida | |div = Spermatopsida | ||
Rad 16: | Rad 16: | ||
|link = Rebutia | |link = Rebutia | ||
}} | }} | ||
'''Kranskaktussläktet''' tillhör [[familjen]] [[kaktusväxter]] och består av 40 arter. | '''Kranskaktussläktet''' tillhör [[familjen]] [[kaktusväxter]] som har sitt naturliga utbredningsområde i [[Bolivia]] och [[nordvästra Argentina]] och består av 40 arter. Släktet är indelat i 5 undergrupper; ''[[Rebutia subsect. Weingartia|Weingartia]]'', ''[[Rebutia subsect. Sulcorebutia|Sulcorebutia]]'', ''[[Rebutia subsect. Mediolobivia|Mediolobivia]]'', ''[[Rebutia subsect. Aylostera|Aylostera]]'' och ''[[Rebutia subsect. Rebutia|Rebutia]]''.<ref>{{bokref/NCL}}</ref>__NOTOC__ | ||
</ | |||
Arter i kranskaktussläktet är små, lågväxande och [[solitärväxande]] eller tuvbildande. Stammen är [[klotformad]] till kort [[cylindrisk]]. Stammen är uppdelad i otydliga [[åsar]] som är uppdelade i [[vårtor]]. På vårtan sitter det en rund, oval, elliptisk eller smal [[areol]]. Ur areolen utvecklas klena taggar som ofta är borstlika och som sällan kan särskiljas från [[centraltaggar|central-]] och [[radiärtaggar]]. Ofta utvecklas de många [[blommor]] samtidigt ur areoler på sidan eller nära basen av stammen. De är öppna under dagen, är ganska små och [[trattformad]]e. Blomfärgen varierar mycket men är oftast orange till gul. [[Hypanthium]] och blompip har ofta många små fjäll. Den kan vara helt naken eller har några få hår och ett och annat borststrå. Blompipen kan vara kort eller lång, oftast smal och ibland krökt. [[Frukten]] är liten, nästan rund och har ett tunt skal. Den är köttig till en början men torr då den mognat och blomrester sitter ofta kvar. [[Fröna]] är ovala, blanksvarta och vårtiga eller skrynkliga.<ref>{{bokref/TCF}}</ref> | |||
<!--- | |||
This popularity, however, has resulted in a large number of described species, most of which cannot be accepted when extensive field studies and other analyses are done. | |||
Rebutia (type, R. minuscula) was described as a genus with a single species by Karl Schumann in 1895, honoring Monsieur P. Rebut, a wine grower and cactus dealer who lived in Chazay d'Azergues, France. | |||
Schumann lowered Rebutia to a subgenus of Echinocactus in his major monograph of 1897-1898, however. | |||
The great popularity of these cacti has led to the description of several additional genera, none accepted by the International Cactaceae Systematics Group. | |||
---> | |||
== Arter == | |||
Se [[Lista över arter i släktet Rebutia|listan med arter från kranskaktussläktet]]. | |||
== Systematik == | == Systematik == | ||
{{#categorytree:Systematik Rebutia|hideroot|mode=pages|depth=1}} | {{#categorytree:Systematik Rebutia|hideroot|mode=pages|depth=1}} | ||
Rad 43: | Rad 40: | ||
== Se även == | == Se även == | ||
:[[Lista över arter i släktet Sulcorebutia]] | :[[Lista över arter i släktet Sulcorebutia]] | ||
:[[Lista över synonymer till arter i släktet Rebutia]] | :[[Lista över synonymer till arter i släktet Rebutia]] | ||
:[[Lista över arter i släktet Weingartia]] | :[[Lista över arter i släktet Weingartia]] | ||
Rad 53: | Rad 49: | ||
[[Kategori:Trichocereeae]] | [[Kategori:Trichocereeae]] | ||
[[Kategori:Växtsläkten]] | [[Kategori:Växtsläkten]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Växtsläkten i Sydamerika]] | ||
[[Kategori: Växtsläkten i södra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växtsläkten i Argentina]] | |||
[[Kategori:Växtsläkten i nordvästra Argentina]] | |||
[[Kategori:Växtsläkten i västra Sydamerika]] | |||
[[Kategori:Växtsläkten i Bolivia]] |
Versionen från 24 juli 2014 kl. 20.11
Rebutia K.Schum. 1895 Kranskaktussläktet[1] | |
Typart R. minuscula | |
Tribus | Trichocereeae |
Underfamilj | Cactoideae |
Familj | Cactaceae |
Ordning | Caryophyllales |
Överordning | Eudicotyledonae |
Underklass | Angiospermae |
Rike | Plantae |
Kranskaktussläktet tillhör familjen kaktusväxter som har sitt naturliga utbredningsområde i Bolivia och nordvästra Argentina och består av 40 arter. Släktet är indelat i 5 undergrupper; Weingartia, Sulcorebutia, Mediolobivia, Aylostera och Rebutia.[2]
Arter i kranskaktussläktet är små, lågväxande och solitärväxande eller tuvbildande. Stammen är klotformad till kort cylindrisk. Stammen är uppdelad i otydliga åsar som är uppdelade i vårtor. På vårtan sitter det en rund, oval, elliptisk eller smal areol. Ur areolen utvecklas klena taggar som ofta är borstlika och som sällan kan särskiljas från central- och radiärtaggar. Ofta utvecklas de många blommor samtidigt ur areoler på sidan eller nära basen av stammen. De är öppna under dagen, är ganska små och trattformade. Blomfärgen varierar mycket men är oftast orange till gul. Hypanthium och blompip har ofta många små fjäll. Den kan vara helt naken eller har några få hår och ett och annat borststrå. Blompipen kan vara kort eller lång, oftast smal och ibland krökt. Frukten är liten, nästan rund och har ett tunt skal. Den är köttig till en början men torr då den mognat och blomrester sitter ofta kvar. Fröna är ovala, blanksvarta och vårtiga eller skrynkliga.[3]
Arter
Se listan med arter från kranskaktussläktet.
Systematik
Synonymer
- Aylostera Speg. 1923
- Cintia K.Kníže & Říha 1995
- Digitorebutia Buin. 1940
- Mediolobivia Backeb. 1934
- Spegazzinia Backeb. 1933
- Sulcorebutia Backeb. 1951
- Weingartia Werderm. 1937
Se även
- Lista över arter i släktet Sulcorebutia
- Lista över synonymer till arter i släktet Rebutia
- Lista över arter i släktet Weingartia
Referenser
- ^ SKUD, Svensk kulturväxtdatabas (SLU) - kranskaktussläktet - https://skud.slu.se/nav/taxa - I tryckt form: Aldén, Björn; Ryman, Svengunnar; Hjertson, Mats Våra kulturväxters namn: ursprung och användning. Formas, Stockholm, 2009. ISBN 978-91-540-6026-9
- ^ Hunt, David R.; Taylor Nigel P., Charles Graham.: The new cactus lexicon, dh books, Milborne Port 2006 (eng). ISBN 0953813444 (complete work). Libris.
- ^ Anderson, Edward F: The cactus family, Timber Press, Portland, Or. 2001 (eng). ISBN 0-88192-498-9. Libris.